Kronisk kärlsjukdom är ett tillstånd som innebär långvarig skada, försämring eller förstörelse av kroppens blodkärl. Begreppet omfattar hundratals olika medicinska tillstånd, bland annat kronisk venös insufficiens, perifer artärsjukdom och åderbråck. Att förstå grunderna bakom kroniska kärlsjukdomar gör det lättare att bli mer uppmärksam på sin kropp, skilja mellan normal och onormal funktion samt förstå vikten av att söka vård i tid när något inte känns rätt.
Kärlsjukdom definieras medicinskt som ett avbrott i blodflödet till någon del av kroppen. Blodcirkulationen bygger på två typer av kärl: artärer, som transporterar syresatt blod från hjärtat ut i kroppen, och vener, som leder det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Varje sjukdom eller skada som stör cirkulationen av syresatt respektive syrefattigt blod till eller från hjärtat betraktas som en kärlsjukdom. När tillståndet är långvarigt klassificeras det som kroniskt.
Kärlsjukdom kan orsakas av ansamlingar av fettavlagringar eller kolesterol i blodkärlen. Perifer artärsjukdom är ett typiskt exempel och beror på blockeringar i artärerna. Även njurartärsjukdom är ett kroniskt tillstånd som orsakas av blockeringar, liksom av medfödda avvikelser eller onormal tillväxt och utveckling av kärlen i njurar och urinvägar.
Andra kroniska kärlsjukdomar, exempelvis åderbråck, beror på defekta klaffar i venerna som normalt reglerar blodflödet. Högt blodtryck, en fettrik kost och rökning är ytterligare faktorer som kan bidra till vissa kroniska kärlsjukdomar, däribland aneurysm (kärlbråck).
Livsstilsförändringar spelar en central roll i behandlingen. Att sluta röka, öka den fysiska aktiviteten och följa en näringsrik och balanserad kost kan bromsa utvecklingen av tillstånd som perifer artärsjukdom. Beroende på det enskilda fallet kan läkemedel förskrivas för att förbättra och skydda hjärtfunktionen. Läkemedel som förebygger blodproppar, såsom antikoagulantia eller blodförtunnande preparat, ordineras ofta till patienter med kronisk kärlsjukdom.
Symtomen varierar beroende på vilket tillstånd som föreligger. Vid kardiomyopati – en onormal storlek på hjärtmuskeln – är andnöd, eftersom blodet inte syresätts ordentligt, och bröstsmärta (angina pectoris) bland de vanligaste tecknen. En djup ventrombos, alltså en blodpropp i de djupa venerna, ger ofta svullnad och smärta i benen. Regelbunden kontroll av blodtrycket är dessutom ett bra sätt att upptäcka onormala cirkulationsproblem i tid.
Familjehistoria, etnicitet, kön och ålder påverkar vår fysiska sammansättning och är faktorer som vi inte kan ändra. Däremot har vi viss kontroll över flera yttre riskfaktorer som kan bidra till utvecklingen av kronisk kärlsjukdom, exempelvis rökning, höga kolesterolvärden och fetma.
Screeningundersökningar kan ofta upptäcka kärlsjukdom i ett tidigt skede. Vanliga metoder inkluderar lungröntgen, arbetsprov (belastningstest), ultraljud och blodprover.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online