Så tolkar du en PET-undersökning – en enkel guide

PET (positronemissionstomografi) är en icke-invasiv diagnostisk bildteknik som visar hur kroppens vävnader fungerar – till skillnad från MRI eller CT som främst avbildar kroppsdelarnas och vävnadernas struktur. PET används framför allt för att diagnostisera cancer, hjärtsjukdomar, epileptiska anfall och demenssjukdom.

Undersökningen använder ett radioaktivt ämne som, beroende på vilket organ eller vilken vävnad som ska undersökas, antingen injiceras i en blodåder, inhaleras eller sväljs. Kroppsvävnaderna tar upp detta radioaktiva ämne (kallat spårämne) med olika hastighet. En speciell kamera fångar upp strålningen från vävnaderna och skapar tredimensionella bilder på en datorskärm. En utbildad radiolog analyserar sedan PET-bilderna och skriver ett utlåtande som beskriver fynden.

Instruktioner

1. Leta efter ljusa fläckar på din PET-bild

I en normal PET-undersökning visas vävnader och organ i grå toner. Områden med sjukdom har högre kemisk aktivitet och tar därför upp det radioaktiva spårämnet snabbare och i större mängd än normalt fungerande vävnader. Det spårämne som samlas i problemområdena syns som ljusa, färgade fläckar och kallas ofta för "heta punkter" (hot spots).

2. Förstå vad heta punkter kan betyda

Heta punkter kan tyda på olika tillstånd beroende på var de syns i PET-undersökningen. Infektioner, utväxter, onormal storlek eller form samt cancer framträder ljusare på bilderna. Ljusa områden i en hjärn-PET kan visa på nedsatt hjärtfunktion, medan motsvarande fläckar i en hjärn-PET kan tyda på Alzheimers sjukdom.

3. Läs radiologens utlåtande

Radiologen noterar vanligtvis alla avvikelser som syns i undersökningen och ger antingen en diagnos om tillräcklig information finns, eller föreslår ytterligare tester för att ta reda på orsaken till den onormala bilden.

4. Rådfråga din läkare vid frågor

Kontakta alltid din läkare om du har frågor eller funderingar kring ditt PET-utlåtande. Tänk på att även om PET-undersökningar är mycket specifika och känsliga kan falskt positiva resultat förekomma. Det gäller särskilt personer med diabetes, eftersom blodsocker- eller insulinnivåer kan påverka det radioaktiva spårämnet och därmed testresultatet.