Strålsjuka uppstår när kroppen utsätts för en stor dos strålning under en kort tidsperiod. Den mängd strålning som kroppen absorberar avgör hur allvarlig sjukdomen blir. Strålsjuka är ovanligt, men inträffar framför allt när kroppen utsätts för och absorberar mer än 1 Gy (gray) strålning. Behandlingarna kan lindra symtomen, men i dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen.
Det första steget vid all behandling är dekontaminering, vilket innebär att så många radioaktiva partiklar som möjligt tas bort från kroppen. Kläder och hela kroppen bör tvättas noggrant med rent vatten och tvål. Detta minskar risken för ytterligare absorption av radioaktiva partiklar och begränsar den totala stråldosen.
Enligt Mayo Clinic kan en så pass allvarlig strålningsexponering att benmärgen påverkats kräva en proteinbaserad behandling. Granulocytkolonistimulerande faktor (G-CSF) är ett sådant protein som stimulerar produktionen av vita blodkroppar och därmed motverkar skadorna på benmärgen. Läkemedel som innehåller detta protein inkluderar filgrastim, även känt under namnet Neupogen.
Intern exponering för radioaktivt jod, som kan orsaka strålsjuka, kan behandlas med kaliumjodid. Enligt Mayo Clinic riktar kaliumjodid sig mot sköldkörteln och saktar ner upptaget av det radioaktiva ämnet i blodet. Det radioaktiva jodet lämnar till slut kroppen via urinen, vilket begränsar skadorna på sköldkörteln.
Färgämnet preussiskt blått hjälper till att rensa kroppen från de radioaktiva ämnena cesium och tallium. Ämnena binds i mag-tarmkanalen och utsöndras sedan ur kroppen via avföringen, vilket förkortar den tid de finns kvar i kroppen.
Antihistaminer kan lindra symtom som illamående och kräkningar. Den verksamma ingrediensen klorfeniraminmaleat hjälper även till att stabilisera blodtrycket och har en lugnande effekt på patienten, vilket underlättar återhämtningen.
En makrobiotisk kost sägs inom naturmedicinen kunna hjälpa till att kontrollera symtomen vid långvarig strålningsexponering. En sådan kost innebär att man äter brunt ris, vakame och andra liknande havsalger, samtidigt som man undviker socker och processade livsmedel. Dessa produkter sägs kunna binda radioaktiva partiklar och hjälpa kroppen att göra sig av med gifterna.
För extern rengöring av radioaktiva partiklar kan ett bad med bikarbonat vara till hjälp. Bikarbonat sägs dra ut strålningen ur huden och rena kroppen, vilket gör att kroppen kyls ned och blir mindre benägen att utveckla långvariga symtom på strålsjuka.
Vid misstanke om strålningsexponering bör man alltid kontakta sjukvården omedelbart. De medicinska behandlingarna – dekontaminering, proteinterapi, kaliumjodid och preussiskt blått – är de mest dokumenterade och effektiva. Alternativa metoder som makrobiotisk kost och bikarbonatbad kan användas som komplement, men de ersätter aldrig professionell medicinsk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online