1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så känner du igen toxiskt chocksyndrom – symtom, risker och förebyggande råd

Toxiskt chocksyndrom (TSS) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som orsakas av gifter som produceras av bakterier, oftast stafylokocker eller streptokocker. Tillståndet utvecklas snabbt och kräver omedelbar medicinsk vård. Den goda nyheten är att sjukdomen är extremt sällsynt och drabbar relativt få personer, både i Sverige och internationellt.

Även om självdiagnos aldrig rekommenderas vid allvarliga tillstånd kan följande riktlinjer hjälpa dig att förstå vilka tecken och symtom som kan tyda på toxiskt chocksyndrom.

1. Bedöm din risk

Toxiskt chocksyndrom uppstår när giftbildande bakterier kommer in i kroppen via ett sår eller en brännskada – eller, vilket är vanligare, via slidan. Cirka hälften av alla TSS-fall inträffar hos menstruerande kvinnor som använder tamponger, men tillståndet kan också bero på infekterade sår, nyligen genomförda kirurgiska ingrepp eller andra bakterieinfektioner.

2. Känn igen symtomen

En person med toxiskt chocksyndrom kan drabbas av plötslig hög feber, förvirring, muskelvärk, kräkningar, diarré, lågt blodtryck och ett utslag som liknar solbränna. Utslaget kan med tiden börja fjälla, särskilt på handflatorna och fotsulorna. Den som upplever flera av dessa symtom samtidigt bör omedelbart kontakta en läkare.

3. Kontakta en läkare

Endast en läkare kan avgöra om dina symtom orsakas av toxiskt chocksyndrom eller av någon annan sjukdom. Sök akut vård direkt om du får krampanfall, feber över 40 grader Celsius (105 grader Fahrenheit) eller svimningsanfall. TSS behandlas vanligtvis på sjukhus med antibiotika, vätskebehandling och ibland intensivvård.

4. Följ upp dina symtom

Notera eventuella förändringar i ditt tillstånd och rapportera dem till din läkare om de förvärras eller inte förbättras. Vid behov kan du be en vän eller familjemedlem att stanna hos dig tills du mår bättre, så att någon finns nära till hands om ditt tillstånd skulle försämras snabbt.

5. Vidta förebyggande åtgärder

För att minska risken för framtida infektion bör du byta tampong ofta – helst var fjärde till åttonde timme – och välja lägsta möjliga absorptionsförmåga. Lämna inte pessar eller preventivsvamp på plats längre tid än vad som rekommenderas. En menskopp kan vara ett alternativ som minskar risken, förutsatt att den rengörs och hanteras noggrant enligt instruktionerna. Sök dessutom behandling för infekterade sår som inte läker, och följ alltid din läkares rekommendationer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online