Brännässla har dokumenterad farmakologisk aktivitet över flera system. Här är vad kliniska och prekliniska bevis stödjer.
Välstödjda indikationer
1. Benign prostatahyperplasi (BPH)
- Bevis: Flera RCT:er (brännässlarotsextrakt 360–1200 mg/dag).
- Resultat: Förbättrar IPSS-poäng, toppflöde, residualvolym vs. placebo.
- Mekanism: 5α-reduktashämmare, aromatasähämmare, SHBG-modulering.
- Kombination: Ofta parat med saw palmetto (synergistisk).
2. Artros smärta
- Topiskt: Brännässleblad stick (urtikation) eller kräm — motirritant, gate control.
- Oralt: Bladextrakt 50g stekt dagligt eller standardiserat extrakt — minskar NSAID-behov.
- Mekanism: COX/LOX-hämmning, TNF-α/IL-1β neddämpning, NF-κB-modulering.
3. Allergisk rinit
- Bevis: RCT (Urtica dioica 300mg 2x/dag) — överlägsen placebo för nysning, klåda.
- Mekanism: H1-receptorantagonism, mastcellstabilisering, tryptas hämmning.
Rimliga men mindre robusta bevis
4. Glykemisk kontroll (Typ 2 diabetes)
- Djurdata starka; mänskliga studier små/kortvariga.
- Mekanism: AMPK-aktivering, PPAR-γ-agonism, α-glukosidas hämmning.
- Inget ersätt för standardterapi.
5. Hypertoni
- Vasorelaxation via NO/cGMP-väg (djurrmodeller).
- Diuretisk effekt (ökad Na+/K+ utsöndring).
- Mänsklig data begränsad.
6. Järnbristanemi
- Brännässleblad innehåller biotillgängligt järn + C-vitamin (förbättrar upptag).
- Traditionell användning som "blodbyggare"; få kontrollerade studier.
Topisk dermatologi
- Antiinflammatoriska, antimikrobiella egenskaper stödjer användning vid eksem, akne, seborreisk dermatit.
- Kräm/salvformuleringar; epikutantest först (kontakturtikaria möjlig).
Säkerhet & kontraindikationer
- Graviditet: Livmoderstimulans (undvik).
- Antikoagulantia/trombozythämmare: Teoretisk blödningsrisk (vitamin K-innehåll).
- Diuretika: Additiv effekt.
- Diabetesmedel: Additiv hypoglykemi-risk.
- Litium: Minskad clearance (diuretisk effekt).
- CKD: Högt kaliuminnehåll.
Standardisering betyder något: Rot vs. bladextrakt har olika fytokemiska profiler. Använd produkter med definierade markörföreningar (t.ex. β-sitosterol, scopoletin för rot; flavonoider för blad).
