Parodontitsjukdomar gör att tandköttet blir rött och svullet. De bakterier som samlas längs tandköttet och tänderna kan också ge upphov till dålig andedräkt, och många upplever att tandköttet blöder vid tandborstning. Vanliga orsaker är bristfällig munhygien, rökning samt vissa sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdom.
Sjukdomsbilden kan variera från en lindrig gingivit till en aggressiv parodontit. Med rätt behandling – till exempel djuprengöring och medicinering – går sjukdomen dock ofta att kontrollera.
Gingivit är en lindrig form av parodontitsjukdom. Typiska tecken är inflammation i tandköttet, vilket gör det svullet och rött. Tandköttet blir ömt och börjar lätt blöda när du borstar tänderna eller använder tandtråd. Gingivit är oftast inte smärtsamt.
Tillståndet beror vanligtvis på att matrester eller plack fastnar mellan tandköttet och tänderna. Om det inte behandlas kan bakterierna leda till allvarliga skador på tänder och tandkött.
När gingivit lämnas obehandlad utvecklas den ofta till parodontit. Detta sker när plack byggs upp under tandköttslinjen. Toxinerna i placket irriterar tandköttet och utlöser en inflammatorisk reaktion där kroppen i princip vänder sig mot sig själv.
Vävnaderna kring tänder och tandkött bryts ner och förstörs, vilket gör att tandköttet börjar separera från tänderna. Då bildas så kallade fickor som lätt blir infekterade. Om parodontit inte behandlas kan tänderna bli lösa och till slut behöva dras ut.
Aggressiv parodontit kan börja redan i tidig barndom. Vissa patienter kan ha upplevt benförlust eller till och med förlorat tänder redan vid 20 års ålder. Denna typ drabbar främst unga människor, och faktorer som kopplas till sjukdomen är immunbrist och genetik.
Behandlas sjukdomen i ett tidigt skede blir förlusten av tandkött och tänder minimal. Regelbundna besök hos tandläkaren hjälper till att hålla aggressiv parodontit under kontroll.
Denna form av parodontitsjukdom kan börja i tonåren och utvecklas långsamt. Problem uppstår ofta inte förrän personen nått tidigt 30-årsåldern. Rött och inflammerat tandkött är de första tecknen, följt av benförlust och nedbrytning av vävnader.
Vissa experter tror att sjukdomens utveckling kan påskyndas eller bromsas beroende på hur kroppens immunsystem svarar.
Vissa parodontitsjukdomar orsakas av underliggande hälsoproblem. Hjärtsjukdom, diabetes, hiv och vissa rubbningar i de vita blodcellerna är kända orsaker. Regelbundna tandläkarbesök kan hjälpa till att minimera förlust av tandkött och käkben.
Graviditetsgingivit orsakas av en ökning av hormonhalterna i kroppen. Detta kan ge svullet, rött och ömt tandkött, vilket ofta leder till blödningar vid tandborstning eller användning av tandtråd. Symtomen liknar i stort sett de vid akut gingivit.
Enligt American Academy of Periodontology drabbas cirka 50 procent av alla gravida kvinnor av tillståndet, oftast mellan andra och åttonde graviditetsmånaden. Att förebygga graviditetsgingivit är enkelt: håll god munhygien och borsta samt använd tandtråd två gånger per dag. Efter förlossningen återgår tandköttet normalt till sitt tillstånd före graviditeten.
Kontakta din tandläkare om du upplever ihållande blödningar, svullet tandkött, dålig andedräkt eller lösa tänder. Ju tidigare parodontitsjukdom upptäcks, desto bättre är prognosen – och regelbundna kontroller är det bästa skyddet mot allvarliga skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online