Vad är krepitation?
Krepitation är ett knastrande, knirrande eller gnisslande ljud – ibland också en känsla av knaster som kan kännas under huden. Fenomenet uppstår när gas, vätska eller vävnad rör sig inom en kroppshåla eller i vävnaderna under huden. Läkaren kan upptäcka krepitationer genom att lyssna på lungorna med stetoskop (auskultation) eller genom att känna efter över det drabbade området (palpation).
Krepitation är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom som kan förekomma vid många olika tillstånd. Nedan går vi igenom de vanligaste grupperna av sjukdomar och skador där krepitationer kan uppträda.
Lungsjukdomar
Inom lungmedicinen är krepitationer ett välkänt fynd vid auskultation. Ljuden hörs oftast bäst i slutet av inandningen och kan tyda på vätska, sekret eller förändrad lungvävnad. Krepitationer kan förekomma vid:
- Lunginflammation (pneumoni) – inflammerad lungvävnad fylld av exsudat ger ofta finkorniga krepitationer.
- Tuberkulos – infektionen kan ge lokala krepitationer över drabbade lungområden.
- KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) – kronisk bronkit med ökad slembildning kan åtföljas av knaster.
- Lungödem – vätska i lungblåsorna, ofta vid hjärtsvikt, ger klassiska krepitationer över lungbaserna.
- Pneumotorax (lungkollaps) – luft i lungsäcken kan i vissa fall ge knastande ljud.
Sjukdomar och skador i rörelseorganen
Krepitation i leder och skelett kallas ofta krepitus och upplevs som knaster, gnissel eller knarrande vid rörelse. Vanliga orsaker är:
- Artrit – ledinflammation gör att ledytorna gnider ojämnt mot varandra.
- Tendinit (seninflammation) – en inflammerad sena kan ge ett svagt knirkande ljud vid rörelse.
- Bursit (ledsäcksinflammation) – vätska och förtjockning i ledsäcken kan orsaka knaster.
- Frakturer (benbrott) – benbitar som gnids mot varandra ger ett karakteristiskt knaster, särskilt vid undersökning.
- Luxationer (ledvrickningar) – felställda ledytor kan ge upphov till knaster och smärta.
Mjukdelsskador
Även skador på kroppens mjuka vävnader kan ge upphov till krepitation:
- Blåmärken – blod och vätska i vävnaden kan ge en knastande känsla.
- Stukningar – skadade ligament och omgivande vävnad kan knasta vid belastning.
- Sår och skärsår – luft kan tränga in i vävnaden och orsaka subkutant emfysem med krepitation.
- Abscesser – varansamlingar och gasbildande bakterier kan skapa knaster i den drabbade vävnaden.
Hudtillstånd
Vissa hudsjukdomar och hudförändringar kan åtföljas av krepitationsliknande ljud eller känslor:
- Cellulit – bakteriell hudinfektion som i vissa fall orsakas av gasbildande bakterier och då kan ge knaster under huden.
- Eksem – torr, fjällande hud kan kännas knarrig och sträv vid beröring.
- Psoriasis – kraftig fjällbildning kan ge huden en grov, knirrande struktur.
- Sklerodermi – förtjockad och stel bindväv förändrar hur huden känns och rör sig.
Allvarliga infektioner
Vid utbredda eller djupa infektioner kan krepitation ingå i det kliniska fyndet:
- Sepsis (blodförgiftning) – kan bland annat orsakas av gasbildande bakterier som ger vävnadsknaster.
- Peritonit (bukhinneinflammation) – inflammation i bukhinnan kan ge förändrade ljud från buken.
- Meningit (hjärnhinneinflammation) – kan i samband med utbredd infektion åtföljas av olika fynd i undersökningen.
- Endokardit (hjärtklaffsinflammation) – kan i sällsynta fall kopplas till kärlförändringar med krepitation.
När bör du söka vård?
Krepitation kan vara helt ofarligt, till exempel det naturliga knackande som ibland hörs från leder, men det kan också signalera ett tillstånd som kräver behandling. Kontakta vården om du upplever knaster tillsammans med smärta, feber, andningsbesvär, svullnad eller andra nya besvär. En läkare kan undersöka dig, fastställa den bakomliggande orsaken och sätta in rätt behandling i tid.
