Kronisk, låggradig systemisk inflammation är en kännetecknande drag som delas av nästan alla stora icke-smittsamma kroniska sjukdomar.
Inflammation: Akut vs. Kronisk
- Akut: Snabbt, skyddande svar på skada/infektion (rödnad, värme, svullnad, smärta). Läker på dagar.
- Kronisk: Bestående, dysreglerad immunaktivering som varar månader/år. Ofta tyst (inga uppenbara symtom). Skadar vävnader, driver sjukdomsprogression.
Sjukdomar drivna av kronisk inflammation
- Kardiovaskulära: Ateroskleros (plack = inflammatorisk läskning), hjärtinfarkt, stroke.
- Metaboliska: Typ 2-diabetes (insulinresistens), fetma (inflammation i fettvävnad), NAFLD/NASH.
- Cancer: Inflammatorisk mikromiljö främjar initiering, promotion, metastasering (t.ex. IBD → kolcancer, H. pylori → magcancer).
- Neurodegenerativa: Alzheimers (neuroinflammation), Parkinsons, ALS.
- Autoimmuna: Reumatoid artrit, lupus, psoriasis, IBD.
- Respiratoriska: KOL, astma (kronisk luftvägsinflammation).
- Njursjukdomar: CKD-progression.
Viktiga inflammatoriska mediatoarer
Cytokiner (TNF-α, IL-1β, IL-6), CRP, adipokiner, NF-κB-väg, inflammasomer.
Påverkbara drivfaktorer
- Dålig kost (ultraprocessad, hög socker, transfetter)
- Fysisk inaktivitet
- Fetma (visceralt fett = endokrin organ som utsöndrar cytokiner)
- Rökning, föroreningar
- Kronisk stress, dålig sömn
- Tarmdysbios
Slutsats
Att rikta in sig på inflammation genom livsstil (antiinflammatorisk kost, motion, viktminskning, sömn, stressreduktion) och vid behov medicinsk behandling, är centralt för att förebygga och hantera kronisk sjukdom.
