Kortisol och kamp- eller flyktreaktionen: så reagerar kroppen på stress

Kortisol produceras i binjurarna, de små körtlarna som sitter ovanpå njurarna. Hormonet är också känt som hydrokortison och räknas till gruppen steroidhormoner. Dess viktigaste funktioner är att höja blodsockernivån, bryta ner fett, protein och kolhydrater så att kroppen får energi snabbt, samt att dämpa immunförsvaret och hämma benbildning.

Stress och kortisolnivåer

När kroppen utsätts för stress startas en noggrant samordnad kedjereaktion. Hypotalamus i hjärnan skickar signaler till hypofysen, som i sin tur producerar adrenokortikotropt hormon (ACTH). Detta hormon transporteras med blodet till binjurarna, som när de tar emot signalen börjar bilda kortisol. Ju längre stressen pågår, desto mer kortisol frisätts.

Vad är kamp- eller flyktreaktionen?

Kamp- eller flyktreaktionen, ofta kallad fight or flight, är kroppens medfödda sätt att förbereda sig på att antingen konfrontera eller fly undan ett upplevt hot. Tillsammans med kortisol pumpas adrenalin och noradrenalin ut i blodet, vilket skärper vakenheten, ökar muskelberedskapen och gör kroppen redo att agera inom loppet av sekunder.

Kortisols roll under reaktionen

Under kamp- eller flyktreaktionen stiger kortisolnivåerna markant. Detta har flera viktiga effekter:

• Blodet pumpas effektivare ut till hjärtat och de stora muskelgrupperna.
• Pulsen ökar och koncentrationsförmågan skärps.
• Smärtkänslan dämpas, vilket gör att kroppen kan fortsätta agera trots skador.
• Energireserver mobiliseras genom nedbrytning av fett och kolhydrater.

När hotet har passerat brukar kortisolnivåerna gradvis återgå till det normala. Vid långvarig eller kronisk stress kan nivåerna dock ligga förhöjda under långa perioder, vilket på sikt kan påverka sömn, immunförsvar, ämnesomsättning och benstyrka negativt. Att förstå hur kortisol fungerar är därför en viktig del av att förstå sambandet mellan stress och hälsa.