Kelateringsterapi är en behandlingsmetod där intravenösa kemikalier används för att avlägsna skadliga ämnen, såsom tungmetaller, från blodet. En kelateringsläkare administrerar denna terapi och ger även råd om livsstilsförändringar som kan stärka behandlingens effekt.
Enligt Mayo Clinic kan en kelateringsläkare antingen vara en legitimerad läkare eller en utövare inom alternativ medicin. Det är viktigt att patienten kontrollerar vårdgivarens utbildning och behörighet innan behandlingen påbörjas.
Under behandlingen tillför läkaren etylendiamintetraättiksyra (EDTA) eller andra kelaterande läkemedel direkt i blodströmmen via en intravenös infart, enligt American Heart Association (AHA). När EDTA väl cirkulerar i blodet binder det till ämnen som kvicksilver och bly – en process som kallas kelatering – vilket gör att ämnena kan utsöndras ur kroppen via urinen.
En enskild session av kelateringsterapi varar normalt flera timmar, rapporterar Mayo Clinic. Under en hel behandlingsperiod kan patienten behöva genomgå mellan fem och 30 sessioner, beroende på individens behov och läkarens bedömning.
Förutom att administrera kelaterande mediciner uppmanar läkaren ofta sina patienter att åta sig långsiktiga livsstilsförändringar. Enligt AHA kan detta inkludera att sluta röka, motionera regelbundet, minska intaget av mättat fett, äta mer grönsaker och frukt samt gå ner i vikt vid behov.
För personer som söker kelateringsterapi av alternativa skäl, exempelvis som ett sätt att förebygga hjärtsjukdom, menar AHA att de livsstilsförändringar som läkaren rekommenderar ofta utgör den verkliga hälsovinsten – snarare än själva kelateringsbehandlingen. Det är därför klokt att diskutera förväntningar och vetenskapligt stöd för behandlingen med sin läkare innan man påbörjar terapin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online