Olika typer av epileptiska anfall

Generaliserade och partiella anfall

Det finns många olika typer av epileptiska anfall. Experter delar vanligtvis in dem i två huvudkategorier: primärt generaliserade anfall och partiella anfall.

Primärt generaliserade anfall börjar med en utbredd elektrisk urladdning som samtidigt engagerar båda hjärnhalvorna. Vid många av dessa anfall pekas ärftliga faktorer ut som en bidragande orsak. Partiella anfall börjar däremot med en elektrisk urladdning i ett avgränsat område av hjärnan – här kan huvudskador eller stroke ligga bakom hos en del drabbade.

Här nedan går vi igenom de vanligaste anfallstyperna, deras symtom och hur länge de brukar vara.

Absenser (petit mal)

Absenser, även kallade petit mal-anfall, är primärt generaliserade anfall som vanligtvis varar i cirka 10 sekunder. De yttrar sig som korta stirrepisoder under vilka medvetandet och förmågan att reagera är nedsatt. Efter ett anfall är det många som inte ens inser att de har haft ett. Absenser kommer helt utan varningstecken och drabbar oftast barn mellan 4 och 14 års ålder.

Enkla partiella anfall

Enkla partiella anfall varar vanligtvis i mindre än två minuter. Symtomen varierar från person till person beroende på var i hjärnan den elektriska aktiviteten uppstår. Under anfallet förblir personen vaken och kan minnas vad som händer.

Det finns flera olika former av enkla partiella anfall:

• Motoriska – orsakar förändringar i muskelaktiviteten.
• Sensoriska – någon av sinnena kan förändras, exempelvis syn, hörsel eller känsel.
• Autonoma – påverkar den del av nervsystemet som styr kroppens automatiska funktioner, som hjärtrytm och svettning.
• Psykiska – förändrar hur personen tänker, känner och upplever omvärlden.

Vem som helst kan drabbas av enkla partiella anfall.

Atypiska absenser

Atypiska absenser är primärt generaliserade anfall som varar i ungefär fem till 30 sekunder. Personen stirrar men är ofta någorlunda mottaglig, och beteendet skiljer sig bara något från det normala. Blinkningar eller lätta ryckningar i läpparna kan också förekomma. Dessa anfall uppträder vanligtvis före sex års ålder.

Enligt epilepsy.com har de flesta barn med atypiska absenser en intelligens under genomsnittet samt andra anfallstyper som är svåra att behandla. Atypiska absenser är särskilt vanliga hos personer med epilepsisyndromet Lennox-Gastaut.

Komplexa partiella anfall

Komplexa partiella anfall varar i cirka 30 sekunder till två minuter. De börjar i ett litet område i tinningloben eller pannloben och sprider sig till andra delar av hjärnan som styr medvetenhet och vakenhet. Personer som drabbas kanske inte själva inser att de har haft ett anfall.

Anfall med ursprung i pannloben är oftast kortare än anfall i tinningloben och kan utlösa markanta fysiska rörelser, såsom bäckenyttre. Vem som helst kan drabbas av komplexa partiella anfall.

Atoniska anfall

Atoniska anfall är primärt generaliserade anfall som varar i mindre än 15 sekunder. De gör att musklerna plötsligt förlorar sin kraft, även om personen oftast förblir medveten. Typiska exempel är hängande ögonlock, nickningar med huvudet, eller att någon råkar tappa något ur handen eller faller omkull. Atoniska anfall kallas därför också för "drop attacks" eller fallanfall. De visar sig vanligtvis under barndomen.

Toniska anfall

Toniska anfall är primärt generaliserade anfall som oftast inträffar under sömnen och varar i mindre än 20 sekunder. De ökar muskelspänningen, vilket gör att kroppen, armarna eller benena plötsligt stelnar. Personen förblir oftast medveten under anfallet.

Vem som helst kan drabbas av toniska anfall, men de är vanligare hos personer med epilepsisyndromet Lennox-Gastaut.