Knät består av tre huvudben: lårbenet, skenbenet och knäskålen. Runt dessa finns ligament som förbinder benen med varandra, senor som fäster benen mot musklerna samt slemsäckar fyllda med vätska som dämpar stötar. Mellan lårbenet och skenbenet ligger dessutom brosk som ger utrymme och dämpning när du rör dig. Eftersom knäna används konstant och är så komplexa till sin struktur är de särskilt utsatta för skador och sjukdomar som kan orsaka kronisk smärta.
Knät är kroppens största led och också den led som oftast drabbas av artrit. När du står eller går bär knät kroppens hela vikt och gör det möjligt att röra benet framåt och bakåt samt att böja det. Knät kan även röras från sida till sida. Stabiliteten beror på de ligament som omger leden – de hindrar knät från att glida ur läge. Det naturliga slitage som knät utsätts för genom åren är en av de största bidragande orsakerna till kronisk knäsmärta.
Knäsmärta kan uppstå i själva knäleden eller bero på besvär i höft, fotled eller ländrygg. Kronisk knäsmärta orsakas av skador, inflammationer och infektioner.
Den vanligaste orsaken är artrit. Vid artros bryts brosket ner så att benen gnuggas mot varandra, vilket orsakar smärta. Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) är en kronisk inflammation där ledhinnan förtjockas och bildar vätska som fyller ledutrymmet. Traumatisk artrit uppstår efter en skada och skadar brosket gradvis över tid, vilket leder till smärta och nedsatt knäfunktion.
Du kan också uppleva svullnad, blåmärken, smärta och ömhet vid benbrott. Vrickningar och bristningar ger instabilitet i benet, svullnad och en känsla av att något brister på knälets insida. En bristning av ett ligament känns ofta igen genom ett tydligt knackljud, att knät plötsligt viker sig och intensiv smärta som kan väcka illamående, följt av svullnad. En senruptur ger smärta när du sparkar eller böjer knät, medan slemsäcksinflammation (bursit) orsakar smärta och inflammation i slemsäckarna.
Många knäbesvär förbättras med konservativ behandling, exempelvis skonsamma aktiviteter med låg belastning samt övningar som stärker muskulaturen och förbättrar flexibiliteten. Att minska inflammationen är avgörande för att lindra kronisk knäsmärta, eftersom inflammationen annars lätt blir en ond cirkel utan lindring. Du kan bryta cirkeln genom enkla försiktighetsåtgärder:
Kontakta läkare om du upplever någon av följande varningssignaler:
Rådfråga din läkare om receptfria eller receptbelagda läkemedel mot smärta. I vissa fall kan du behöva remitteras till en specialist för röntgen eller andra relevanta undersökningar.
Arbetar du inom ett yrke som ställer stora krav på knäna kan brosket skadas och ge upphov till kronisk smärta. Mycket gång, lyft eller återkommande knäböjningar i jobbet kan bidra till besvären. Även ålder och vikt spelar roll: är du över 50 år eller överviktig ökar risken för kronisk knäsmärta på grund av slitet över tid. Övervikt belastar knäna extra hårt, eftersom de bär överkroppens vikt, vilket påskyndar nedbrytningen av brosket. Idrott innebär också stor belastning på knäna – använd alltid lämpligt knäskydd när du tränar eller tävlar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online