Ett partiellt anfall uppstår när den elektriska aktiviteten i hjärnan plötsligt ökar. Anfallen börjar oftast i tinningloben och räknas som den vanligaste typen av epileptiskt anfall. I de flesta fall är patienten vid medvetande under anfallet, även om hen inte alltid minns att det har inträffat, och anfallen varar sällan längre än två minuter.
Läkare delar ofta in partiella anfall i flera kategorier beroende på vilka symtom de ger upphov till: motoriska anfall, sensoriska anfall, autonoma anfall och psykiska anfall. Även om vem som helst kan drabbas av ett partiellt anfall, är de vanligare hos personer som tidigare haft huvudtrauma, stroke, en hjärninfektion eller hjärntumörer.
Ta bort heta eller vassa föremål ur personens räckhåll och flytta hen bort från trafikerade områden, trappor och vatten.
Förklara lugnt för personer i närheten att personen du är tillsammans med får ett anfall. Det hjälper andra att förstå situationen och minskar risken för panik.
Håll ett visst avstånd om personen blir upprörd eller aggressiv under anfallet. Ligger patienten ner och har kraftiga kroppsrörelser? Lägg då något mjukt under huvudet och vrid försiktigt personen på sidan för att förhindra kvävning.
Håll alla föremål borta från personens mun – det är en vanlig missuppfattning att man ska skydda tungan på det sättet. När anfallet är över, förklara lugnt och sakligt för patienten vad som har hänt.
Kontakta din läkare och genomgå en grundlig fysisk undersökning. Se till att föra en komplett journal över din sjukdomshistoria. Syftet är att utesluta andra möjliga orsaker och att bedöma om du kan ha epilepsi.
Ett elektroencefalogram (EEG) används för att avgöra om vissa delar av hjärnan producerar onormalt hög elektrisk aktivitet. Visar resultaten tecken på anfallsaktivitet görs ofta en magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan för att lokalisera strukturella avvikelser eller ärrvävnad som kan utlösa anfallen.
Ta antiepileptiska läkemedel om din läkare förskriver dem. Vanligt förekommande preparat är valproat, lamotrigin, fenobarbital, topiramat och zonisamid. Ta alltid medicinerna exakt enligt ordination och rapportera biverkningar till din vårdgivare.
Diskutera med din läkare om kirurgi eller en implanterad vagusnervstimulator kan vara aktuella alternativ. En vagusnervstimulator är en liten apparat som placeras under huden vid bröstet och skickar regelbundna elektriska impulser via nerven upp till hjärnan, vilket kan minska frekvensen och svårighetsgraden av anfallen.
Kom ihåg: Kontakta alltid sjukvården om ett anfall varar längre än fem minuter, om anfall blir allt vanligare eller om du är osäker på vad som orsakar dina besvär. Rätt diagnos och individanpassad behandling gör stor skillnad för livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online