Hakmaskar är en stor grupp små rundmaskar (nematoder) som parasiterar både människor och djur, framför allt hundar. Larverna kan tränga in genom huden och vandra genom kroppen innan de slår sig ner i tunntarmen. Bland de mest kända arterna som angriper människor finns Ancylostoma duodenale, Necator americanus och Ancylostoma ceylanicum.
Hakmaskägg utsöndras med avföringen och kläcks inom några dagar, varvid så kallade rhabditiforma larver kommer fram.
Efter ungefär en vecka har larverna utvecklats till filariforma larver – det stadium som är smittsamt. När dessa larver kommer i kontakt med en människa eller ett djur gräver de sig in i huden och vandrar via blodkärlen till värdens hjärta och lungor.
I lungorna tar sig larverna upp till svalget, där de sväljs ner. De färdas därefter genom matsmältningssystemet tills de fäster vid tunntarmens väggar. Där börjar de ta upp näring och utvecklas gradvis till vuxna maskar.
De vuxna parasiterna kan överleva i tunntarmen i flera år. Under denna tid producerar honorna ägg som följer med avföringen ut ur kroppen, vilket startar livscykeln på nytt.
Hakmaskar trivs bäst i varma och fuktiga klimat och förekommer i stora delar av världen, bland annat i Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika och Europa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online