
Uttorkning är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som uppstår när kroppen inte får i sig tillräckligt med vätska. Utan vatten kan en människa överleva högst några dagar – ofta så få som tre. Därför är det viktigt att kunna känna igen de tidiga tecknen på uttorkning, både hos sig själv och hos andra.
Kroppen förlorar kontinuerligt vätska genom svettning, urinering och andning. Om förlusterna inte ersätts med tillräckligt drickande börjar kroppens funktioner påverkas. Barn, äldre och personer som är sjuka eller vistas i värme löper större risk att drabbas.
Eftersom vi behöver vatten för att överleva går kroppen in i ett automatiskt överlevnadsläge när vätskeintaget blir för lågt. Den som drabbas av lätt uttorkning känner ofta en intensiv törst och ett starkt begär efter vatten. Det kan dessutom krävas flera glas innan törsten släcker.
Uttorkning kan vara svår att upptäcka, särskilt hos små barn som själva inte kan berätta hur de mår. Onormalt torra ögon kan vara ett tydligt tecken, liksom att barnet inte längre producerar tårar när det gråter.
Redan efter några timmar utan vätska kan tunga och munhåla kännas torra. Vid lindrig uttorkning upplever den drabbade ofta detta tillsammans med en seg, trög saliv.
När kroppen saknar tillräckligt med vatten blir huden torr och varm, och feber kan utvecklas. Samtidigt kan ansiktet och huden verka vit eller blek, eller tvärtom bli rodnad och flushig.
Måttlig till svår uttorkning är allvarligt och kräver omedelbar åtgärd. När tillståndet passerat det lindriga stadiet kan blodtrycket sjunka, vilket leder till svaghetskänsla och yrsel. Svimningar och kramper är vanliga förekommande.
I svåra fall kan uttorkningen påverka hjärtfunktionen. Vissa personer får en onormalt snabb puls, medan andra istället får en svag och svårfunnen puls. Om tillståndet inte behandlas kan det i värsta fall leda till hjärtsvikt.
Kontakta vården om symptomen inte lindras efter vätsketillförsel, om den drabbade inte klarar av att dricka, eller om det finns tecken på måttlig till svår uttorkning som yrsel, förvirring, svimning eller snabb hjärtrytm. Små barn och äldre bör alltid bedömas av vårdpersonal vid misstanke om uttorkning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online