Celiaki (glutenintolerans) är en av de diagnoser som på senare år fått ökad uppmärksamhet inom sjukvården. I takt med att forskningen framskrider och allt fler läkare lär sig känna igen sjukdomens underliggande symtom kan patienter idag hantera sitt tillstånd effektivt och själva ta kontroll över sin behandling. Celiaki har en relativt enkel lösning, men lämnas den obehandlad kan en rad allvarliga komplikationer uppstå. En sådan komplikation är reumatoid artrit (RA).
Celiaki är fortfarande ett relativt nytt fenomen för den medicinska världen, åtminstone när det gäller diagnosticerade fall. En person med celiaki har en extrem känslighet för veteprodukter, i synnerhet vetegluten och smakämnet natriumglutamat (MSG). Vid misstanke om sjukdomen tas ett litet blodprov, oftast från pekfinger eller långfinger. Blodprovet analyseras sedan genom fyra olika tester som var och en kontrollerar om det finns förhöjda nivåer av antikroppar – framför allt de som riktar sig mot gluten. Visar provet sig positivt rekommenderar läkaren patienten att helt utesluta vete ur kosten eller kraftigt begränsa intaget av veteprodukter. För en person med celiaki kan överkonsumtion av vete eller natriumglutamat få allvarliga konsekvenser.
Intag av vete orsakar hos patienter med celiaki ofta kraftiga mag- och tarmbesvär i form av skarpa eller dovande smärtor, gaser eller illamående. Läkarna misstänker att svårare fall kan leda till utveckling av RA – en ledsjukdom som kroniskt inflammerar ledstrukturer och omgivande organ. Det finns receptbelagda läkemedel som lindrar RA-symtomen, men liksom vid celiaki saknas en botande behandling. RA klassificeras som en progressiv och förödande sjukdom som skadar kroppens vävnader bortom reparation, vilket kan leda till permanent rörelsenedsättning.
Både celiaki och RA räknas som autoimmuna sjukdomar – tillstånd där kroppen blir sin egen värsta fiende och i praktiken attackerar sig själv. Vad gäller RA är forskarna osäkra på hur stor roll miljöfaktorer respektive ärftlighet spelar för en persons mottaglighet. Ursprunget till celiaki är okänt. Sambandet mellan celiakipatienter som testat positivt för RA och andra former av artrit upptäcktes när läkare fann en högre halt antikroppar hos personer med celiaki. Studien visade dessutom att antikropparna försvann hos dem som hade ändrat sin kost.
Celiaki får inte förväxlas med en födoämnesallergi. Vid en autoimmun sjukdom bildar och sprider kroppen antikroppar för att eliminera ett främmande ämne. I detta fall (liksom vid RA) angriper antikropparna felaktigt vävnader och strukturer som de betraktar som "angripare". En födoämnesallergi kan däremot inte klassificeras som en sjukdom. Allergiska reaktioner mot mat visar sig vanligtvis som luftvägsförträngning, nässelutslag och hudirritationer. Allergiska reaktioner är nästan alltid omedelbara, medan en person med celiaki riskerar att gå runt med fel diagnos i flera år.
Eftersom celiaki inte går att bota är den enklaste metoden för att undvika komplikationer en kostomläggning. Genom att ersätta veteprodukter med produkter baserade på majs, ris och ibland havre kan patienter leva ett normalt liv. Även om vetegluten finns i många produkter anger de flesta tillverkare numera vete som varningsinnehåll på förpackningsetiketten. Även när det gäller RA har framsteg gjorts de senaste åren. Behandlingar som kortikosteroidinjektioner och receptbelagda läkemedel som Trexall har i kliniska prövningar visat sig minska ledsvullnader. Liksom vid celiaki finns dock ingen känd bot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online