Kortisol är ett hormon som är avgörande för immunförsvarets funktion, regleringen av blodtryck och blodsockernivåer samt kroppens stressrespons. Flera medicinska tillstånd kan orsaka en onormalt låg nivå av cirkulerande kortisol i kroppen, vilket ger upphov till en karakteristisk uppsättning symtom.
Kortisol produceras i binjurebarken – den yttre delen av binjurarna. Kroppen har två binjurar, en på varje sida, placerade direkt ovanför njurarna. Produktionen av kortisol aktiveras när hypofysen utsöndrar hormonet adrenokortikotropt hormon (ACTH). Eftersom kortisol kan dämpa immunsystemets reaktion används syntetiska former ofta för att behandla autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism.
En person som lider av hypokortisolism – en otillräcklig mängd kortisol i blodet – uppvisar tydliga tecken och symtom. Blodsockernivåerna kan sjunka, vilket leder till svaghet, trötthet och desorientering. Illamående, kräkningar och diarré är vanligt förekommande och kan leda till uttorkning. Blodtrycket kan dessutom börja fluktuera kraftigt och sjunka när personen reser sig upp.
När binjurarna konsekvent underproducerar kortisol talar man om morbus Addison (Addisons sjukdom). Sjukdomen är vanligast hos personer mellan 35 och 50 år. Om den lämnas obehandlad kan den orsaka mörka fläckar på huden, svimningsanfall samt allvarlig uttorkning till följd av ihållande kräkningar och diarré.
Låga kortisolnivåer kan ha primära eller sekundära orsaker. Primära orsaker innefattar problem med binjurena själva, exempelvis en tumör, allvarlig skada eller en sjukdom som direkt påverkar körtelns funktion. Sekundära orsaker beror på problem med hypofysen eller hypotalamus – de strukturer som producerar hormoner som stimulerar hypofysen till aktivitet. Skadas någon av dessa endokrina körtlar av sjukdom eller tumörer kan de sluta fungera korrekt och därmed inte längre stimulera binjurarna att producera kortisol.
Lågt kortisol kan behandlas med syntetiska kortisolpreparat, så kallade kortikosteroider. Vanliga exempel är hydrokortison, prednison och prednisolon. Efter behandling med kortikosteroider ska dosen alltid trappas ned långsamt. Att avbryta medicineringen abrupt kan utlösa en addisonisk kris – ett tillstånd med kraftigt och plötsligt blodtrycksfall, kramper och medvetslöshet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online