1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Artrosens patofysiologi: Så bryts brosken ner i lederna

Artros, även känd som degenerativ ledsjukdom, är den vanligaste formen av ledsjukdom. Tillståndet utvecklas gradvis över tid när brosken i lederna slits ner. Artros kan göra att lederna blir smärtsamma, stela och ser större ut än normalt. Den drabbar oftast leder i ryggraden, höfterna, knäna och händerna. Det finns behandlingar som kan hjälpa till att lindra smärtan vid artros.

Sjukdomsförlopp

I tidiga skeden av artros blir broskets yttre lager inflammerat och svullet. Med tiden uppstår sprickor och små gropar i brosken.

När artros förvärras förloras ytterligare vävnad och brosken hårdnar. Denna ogynnsamma kombination gör området mer sårbart för skador. Med tiden förstörs betydande mängder brosk, vilket lämnar benändarna inne i leden helt oskyddade.

Komplikationer

Ytterligare problem kan uppstå när kroppen försöker reparera den skadade brosken. Grupper av skadade celler eller vätskefyllda cystor kan exempelvis samlas runt de beniga områdena nära sprickorna i brosken. Små vätskefyllda säckar kan också bildas i själva benmärgen och leda till svullnad.

Benceller kan reagera på artrosens härjningar genom att dela sig och bilda tjocka, missformade plattor runt de utsatta områdena.

Riskfaktorer

De flesta som utvecklar artros är över 40 år. Enligt Mayo Clinic är kvinnor mer benägna att drabbas av sjukdomen, men orsaken till detta är inte känd.

Skador från olyckor eller idrottande kan öka sannolikheten för att få artros. Vissa personer föds dessutom med onormala leder eller defekt brosk, vilket också kan öka risken.

Symtom

Symtomen på artros utvecklas ofta gradvis och förvärras med tiden. De omfattar vanligtvis smärta, ömhet och stelhet i den drabbade leden. En gnisslande eller knarrande känsla kan uppstå när leden används. Rörligheten i leden kan minska, och i vissa fall kan benutväxter (hårda knölar) samt svullnad uppstå.

Diagnos

Läkaren utför en fysisk undersökning och tar troligen röntgenbilder och blodprov för att kunna diagnostisera artros.

I vissa fall kan artroskopi användas – en undersökning där en liten kamera förs in i leden – för att identifiera orsaken till smärtan.

Behandling

Även om det inte finns något botemedel mot artros kan behandlingar minska smärtan och bevara ledens rörlighet, så att du kan fortsätta med din vardag. Vid måttlig smärta kan receptfria icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom ibuprofen (Advil, Motrin med flera) och naproxennatrium (Aleve), ge hjälp.

Om artrossmärtan blir svår kan receptbelagda smärtlindrande läkemedel, bland annat kodein och propoxifen (Darvon), behövas för att uppnå lindring. När läkemedel inte ger tillräcklig effekt kan kirurgi, såsom artroplastik (ledbyte), vara ett alternativ.

Utöver medicinsk behandling spelar livsstilen en viktig roll. Regelbunden, skonsam motion, viktkontroll och fysioterapi kan stärka musklerna runt lederna, minska belastningen och förbättra funktionen i vardagen. Att kombinera dessa åtgärder med rätt medicinering ger ofta bäst möjlighet att hantera sjukdomen på lång sikt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online