APS är en förkortning av antifosfolipidsyndrom, en autoimmun sjukdom som gör att kroppen producerar antikroppar som angriper annars friska och normala delar av cellmembran och blod. Detta ökar risken för att blodet koagulerar onormalt och bildar proppar.
Antifosfolipidsyndrom uppskattas drabba mellan 1 och 5 procent av befolkningen. Mellan 15 och 20 procent av alla blodproppar i större vener beror på APS. Sjukdomen ligger bakom nästan en tredjedel av alla strokefall hos unga människor. Dessutom rör mellan 75 och 90 procent av alla APS-fall kvinnor.
Personer med APS löper ökad risk att drabbas av blodproppar i både vener och artärer, samt blodproppar som vandrar till lungorna – så kallade lungembolier. Kvinnor med APS har dessutom en förhöjd risk för missfall under graviditet.
Personer som lever med APS kan få blåmärken lättare än andra. Även mindre sår och skrapsår kan blöda längre tid än normalt. Skador som uppstår medan en person behandlas med blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) kan dessutom bli betydligt allvarligare och kräver extra försiktighet.
Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot APS. Den vanligaste behandlingsformen är antikoagulerande terapi, det vill säga blodförtunnande mediciner, för patienter som redan haft blodproppar. Denna behandling hjälper oftast till att förebygga ytterligare proppbildning och minskar risken för komplikationer.
APS och blodproppar kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga proppar. Kontakta omedelbart sjukvården, till exempel genom att ringa 112, om du eller någon i din närhet visar tecken på dessa tillstånd. Snabb vård kan vara avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online