Insulinresistens innebär att kroppen inte kan använda det insulin den producerar på rätt sätt. Som en följd av detta tvingas bukspottkörteln producera allt större mängder insulin för att kroppen ska fungera normalt, vilket med tiden överbelastar organet. Insulinresistens ökar även risken för att utveckla diabetes.
Insulinresistens kan till stor del bero på genetiska faktorer. Enligt National Diabetes Information Clearinghouse har forskare identifierat flera gener som gör att man löper större risk att utveckla tillståndet. Övervikt och en stillasittande livsstil bidrar dessutom ytterligare till risken.
Insulinresistens ger oftast inga tydliga symtom, vilket gör att många går länge utan att veta om att de har tillståndet. I svårare fall kan dock patienter uppvisa mörka, fläckiga hudförändringar på baksidan av halsen, vid knäna, fingerlederna, armbågarna eller i armhålorna – ett tillstånd som kallas acanthosis nigricans.
För att ställa diagnos behöver en läkare mäta mängden insulin i blodet. Alternativt kan läkaren beställa ett fasteglukostest, som mäter blodsockernivån efter att du inte har ätit på åtta timmar eller mer. Baserat på resultaten kan läkaren bedöma hur väl kroppen hanterar insulin och blodsocker.
Insulinresistens ökar risken för att utveckla flera allvarliga tillstånd, bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Därför är det viktigt att upptäcka och behandla tillståndet i tid.
De vanligaste riskfaktorerna för insulinresistens är övervikt, ärftlighet samt en stillasittande livsstil. Även kostvanor och ålder kan spela roll för hur känslig kroppen är för insulin.
Om du är insulinresistent kan ökad fysisk aktivitet och viktminskning förbättra kroppens känslighet för insulin avsevärt. Regelbunden motion, en balanserad kost och hälsosamma levnadsvanor hjälper dig att förebygga ytterligare komplikationer och minskar risken att utveckla typ 2-diabetes.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online