Tidiga symtom på stelkramp – så känns sjukdomen i början

Stelkramp, även känt som tetanus, orsakas av sporer från bakterien Clostridium tetani. Bakterien finns naturligt i jord och smuts över hela världen och kan tränga in i kroppen genom ett öppet sår, där den bildar ett gift som angriper nervsystemet. Tack vare utbredd vaccination är stelkramp idag ovanligt i Sverige, men sjukdomen är allvarlig och kräver alltid medicinsk behandling.

Inkubationstiden varierar vanligtvis mellan tre dagar och tre veckor efter att smittan kommit in i kroppen. Ju kortare inkubationstid, desto svårare blir oftast förloppet. Här är de vanligaste tidiga symtomen att känna till.

Stelhet i nacken

Stelhet i nacken och övre delen av ryggen, ibland åtföljd av smärta, är ofta det allra första tecknet på stelkramp. Många förväxlar detta i början med spänningar eller muskelvärk, men stelheten går inte att slappna av ifrån.

Käkspärr

I ungefär hälften av alla fall inleds sjukdomen med stelhet och kramper runt munnen, vilket gör det svårt att prata, äta och svälja. Kraftiga spasmer kan låsa käken helt, därav det välkända namnet käkspärr. Även en karakteristisk grimasliknande min, så kallad risus sardonicus, kan förekomma.

Stelhet i armar och ben

Stelhet i benen och armarna är ett annat tidigt varningstecken, och i vissa fall drabbas även axlarna. Musklerna känns spända och styva, och rörligheten försämras gradvis.

Svårigheter att tala och andas

Ibland uppstår problem med talet eller andningen redan i sjukdomens början. Kvävningskänsla och sväljsvårigheter kan förekomma, och dessa symtom kan uppträda utan de kraftiga muskelkrampar i ansikte och mun som annars är typiska för sjukdomen. Andningsbesvär är allvarligt och kräver omedelbar vård.

Buksmärta

Vissa drabbade får tidigt kraftiga buksmärtor orsakade av spasmer i bukväggen. Smärtan kommer i anfall och kan lätt misstolkas som magproblem av annat slag.

Muskelkramper utlösta av ljud och ljus

Yttre retningar som höga ljud, starkt ljus eller fysisk beröring kan utlösa plötsliga, smärtsamma muskelkramper hos den som insjuknat. Detta gör att patienter ofta behöver vårdas i en lugn och mörkläggd miljö.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du får ett djupt eller smutsigt sår och inte är fullständigt vaccinerad mot stelkramp, eller om du är osäker på ditt vaccinationsstatus. Sök akut vård om du upplever stelhet i käke, nacke eller sväljbesvär efter en skada. Stelkramp kan inte botas i efterhand, men snabb behandling med antitoxin, antibiotika och stödjande vård kan rädda liv. Den bästa skyddsåtgärden är att hålla vaccinationen aktuell – grundskyddet ger skydd i tio år innan påfyllnadsdos behövs.