Behandling av stigande aortaaneurysm – diagnos, metoder och risker

Aneurysm uppstår när väggarna i kroppens artärer försvagas. Det försvagade området kan skadas ytterligare, bukta ut som en ballong och i värsta fall brista, vilket utgör ett akut och livshotande tillstånd. De vanligaste aneurysmen återfinns i hjärnan eller i aorta – kroppens största blodkärl. Beroende på vilken del av aorta som är drabbad talar man om abdominellt aortaaneurysm, descendens aortaaneurysm eller stigande (ascendens) aortaaneurysm.

Vad är ett stigande aortaaneurysm?

Ett stigande aortaaneurysm kallas även thorakalt aortaaneurysm, eftersom det uppstår i den del av aorta som passerar genom bröstkorgen. Denna typ av aneurysm står för cirka 25 procent av alla aortaaneurysm och orsakas oftast av ateroskleros, det vill säga åderförkalkning.

Symptom

Många patienter har ett stigande aortaaneurysm helt utan symtom, vilket gör att tillståndet ofta upptäcks av en slump. När symtom ändå förekommer kan de bland annat bestå av:

• Torrhosta
• Heshet och i svåra fall stämbandsförlamning
• Andnöd
• Pulserande huvudvärk eller pulserande bröstsmärta
• Dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter

Diagnostik

Diagnosen ställs utifrån patientens sjukdomshistoria och en noggrann fysisk undersökning. För att fastställa aneurysmets storlek och exakta läge används bildgivande undersökningar:

• Lungröntgen eller datortomografi (CT) av bröstet visar aneurysmets storlek och position.
• Aortografi är en röntgenundersökning som identifierar aneurysmet samt vilka artärgrenar från aorta som är påverkade.

Behandling

Val av behandling styrs främst av aneurysmets storlek och läge. Ett aneurysm som sitter framtill, nära hjärtat, och har en diameter på 5 till 5,5 cm utgör en tydlig indikation för operation. Vid stigande aortaaneurysm utförs oftast akut eller snar kirurgisk behandling. Operationen innebär att kirurgen lokaliserar aneurysmet, kontrollerar eventuell blödning och tar bort den skadade delen av aorta. Den borttagna delen ersätts därefter med ett syntetiskt rörtransplantat av Dacron.

Aortarotsersättning

Om även aortaklaffen är skadad kan en aortarotsersättning bli nödvändig. Det finns flera olika operativa tekniker för detta, bland annat:

• Rekonstruktion med biologiska klaffar, exempelvis stentlösa xenotransplantat
• Sammansatt rotersättning med mekanisk klaffkonduit

Båda teknikerna kräver att patienten kopplas till en hjärt-lungmask under operationen, samt att kroppstemperaturen sänks för att skydda organen under ingreppet.

Komplikationer och risker

Som vid all större hjärtkirurgi finns risk för komplikationer efter ingreppet. De vanligaste är:

• Blödning
• Infektion i transplantatet
• Hjärtinfarkt
• Oregelbunden hjärtrytm (arytmi)
• Njurskada
• Stroke

Trots dessa risker är det viktigt att komma ihåg att risken med att inte operera – framför allt vid bristningsrisk – ofta är betydligt allvarligare än riskerna med själva operationen. Regelbunden uppföljning hos kardiolog eller kärlkirurg är därför avgörande för patienter med diagnosticerat aortaaneurysm.