
Gallblåsan utsöndrar galla, ett ämne som hjälper till att bryta ner fett i matsmältningssystemet. Gallan bildas i levern, lagras i gallblåsan och transporteras sedan vidare till tarmen. Om gångarna mellan levern och gallblåsan blockeras av gallstenar kan symtom som sura uppstötningar, illamående och kräkningar uppstå tills stenarna löses upp eller passerar av sig själva. Det är dock värt att veta att gallblåsan inte är ett nödvändigt organ – den kan opereras bort och patienten kan leva ett fullt normalt och hälsosamt liv utan den.
Symtom på gallblåsesjukdom kan inkludera illamående, kräkningar, lätt feber, mörkfärgad urin samt gulaktig missfärgning av hud och ögonvitor (gulsot). Buksmärtor är också vanliga vid gallsten, eftersom stenarna kan fastna i gångarna och hindra gallan från att passera. Smärtan kvarstår oftast tills stenen lossnar eller löses upp.
Stora mängder fet mat kan utlösa ett gallanfall, eftersom gallblåsans främsta uppgift är att bryta ner fett i maten. När gallflödet blockeras av stenar kan fettet inte smältas ordentligt, vilket leder till matsmältningsbesvär, gasbildning, rapningar och en obehaglig känsla av övermättnad. Även om sådana besvär kan ha andra medicinska orsaker är det klokt att föra dagbok över vilka livsmedel som påverkar dig negativt.
Ett gallanfall kan inträffa efter en stor måltid men kan också orsakas av att en gallsten blockerar en gång. Anfallet börjar ofta som en känsla av matsmältningsbesvär och utvecklas sedan till ett allt intensivare tryck i magen. I vissa fall uppstår bröstsmärtor som kan likna en hjärtinfarkt, vilket gör det extra viktigt att söka vård. Symtomen kan pågå från några minuter upp till flera timmar.
Om din läkare misstänker gallblåsesjukdom utifrån dina symtom beställs först ett blodprov för att kontrollera eventuellt avvikande nivåer av lever- eller bukspottkörtelenzymer. Blodprovet visar även om det finns tecken på infektion. Är resultaten avvikande kan ytterligare undersökningar göras:
När gallblåsan slutar fungera släpper den ut gifter i kroppen, vilket utgör en akut situation. Eftersom smärtan ofta är intensiv söker patienten i regel omedelbart vård. Operationen där gallblåsan tas bort kallas kolecystektomi och kan utföras antingen som traditionell öppen kirurgi eller med titthålsteknik (laparoskopi). Att ta bort gallblåsan förhindrar framtida gallstensbildning och påverkar inte patientens långsiktiga hälsa nämnvärt.
Det går inte att helt förebygga gallblåsesjukdom, men risken kan minskas betydligt. Upprätthåll en hälsosam vikt och undvik snabba bantningskurer, vilka faktiskt kan öka risken för gallsten. Regelbunden fysisk aktivitet samt en kost rik på fibrer och låg på mättat fett hjälper till att motverka bildningen av gallstenar och gynnar den allmänna matsmältningshälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online