Behandlingen av hydronefros varierar beroende på orsak och svårighetsgrad i varje enskilt fall. Sjukdomen kännetecknas av att en eller båda njurarna vidgas eller sväller upp med urin, vilket orsakas av ett bakåtriktat tryck mot njurarna till följd av ett stopp i urinvägarna. Läkare och urologer (specialister på sjukdomar i könsorganen och urinvägarna) behandlar hydronefros genom att åtgärda orsaken till stoppet samt genom smärtlindring. Ofta krävs dränering av njurarna med hjälp av en kateter, och i vissa fall kan pyeloplastik vara nödvändig – ett kirurgiskt ingrepp där njurbäckenet rekonstrueras.
Hydronefros orsakas oftast av ett stopp i övergången mellan njurbäckenet och urinledaren (den så kallade ureteropelviska övergången). Ett sådant stopp kan bero på strukturella avvikelser som medfödda missbildningar, veck i övergången som uppstår när njuren förskjuts, stenar eller blodproppar i njurbäckenet, samt en sammanpressad urinledare till följd av cancer, onormala blodkärl eller oregelbundna vävnadsband.
Sjukdomen kan också uppstå när stoppet sitter längre ner i urinvägarna. Detta kan orsakas av stenar eller blodproppar i urinledaren, en förträngd urinledare på grund av missbildningar, skador eller infektioner, muskel- eller nervrubbningar i blåsan eller urinledaren, samt utbuktning av urinledarens nedre del in i blåsan. Hydronefros kan dessutom uppstå under graviditet, när den växande livmodern trycker mot urinledarna.
Hydronefros graderas i svårighetsgrad från grad ett till grad fyra. Fall av grad ett till tre är vanligtvis icke-obstruktiva och går ofta över av sig själva, medan grad fyra ofta kräver kirurgisk behandling. I samtliga fall behandlas smärta ofta med hjälp av läkemedel, och antibiotika används för att förebygga komplikationer. Vid ett plötsligt stopp töms ofta blåsan för att ge patienten tillfällig lindring tills den exakta orsaken till hydronefrosen kan fastställas.
De flesta patienter som lider av hydronefros får antibiotika utskrivet. De preparat som väljs verkar specifikt på urinvägarna och hjälper till att förebygga infektioner samt minska smärta. Biverkningarna är få.
Vid hydronefros där urinen ansamlas snabbt i njurarna är en omedelbar dränering ofta nödvändig. Detta görs med hjälp av en kateter – ett ihåligt rör som förs in i blåsan via urinröret, eller som placeras direkt i njuren genom ett litet snitt. Det är viktigt att drabbade njurar dräneras så snart som möjligt för att förhindra permanenta skador.
Pyeloplastik är ett kirurgiskt ingrepp som används för att rekonstruera njurbäckenet och avhjälpa stopp i den ureteropelviska övergången. Under operationen flyttas urinledaren om och fästs vid ett friskt område av njurbäckens vävnad. Kirurgen kan gå in på olika sätt, men vanligtvis sker ingreppet via sidan av buken. Beroende på det enskilda fallet kan en dränerings- eller njurkateter behöva lämnas kvar i 10 till 12 dagar efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online