Kolhydraterna vi äter fyller flera olika funktioner i kroppen. En typ av kolhydrat är deoxiribos, som är en byggsten i våra gener. Andra kolhydrater kan omvandlas till protein och användas för att bygga upp kroppens strukturer. Kolhydraternas främsta uppgift är dock att försörja kroppen med energi – och för det krävs att kolhydraterna finns i form av glukos.
Kolhydrater förekommer som monosackarider, disackarider och polysackarider. Namnen syftar på molekylens storlek: "mono" betecknar den minsta enheten, disackarider består av två sockerenheter och polysackarider innehåller tre eller fler. Glukos är en monosackarid som kroppen omvandlar till den energiform som cellerna använder.
Även om glukos är det huvudsakliga bränsle kroppen förlitar sig på, kräver de celler som ansvarar för våra livsuppehållande processer att energin finns i en annan form. Cellandning är namnet på en lång serie kemiska reaktioner som börjar med glukos och slutar med att en kemisk energiform som kallas ATP bildas. ATP fungerar som en gemensam valuta för alla kroppens celler och ger energi till att bygga strukturer, producera hormoner och andra biokemiska ämnen samt hålla kroppen igång.
Cellandningen omfattar tre faser: glykolys, citronsyracykeln (Krebs cykel) och elektrontransportkedjan. Glukos inleder en kedjereaktion där den kombineras med andra kemiska ämnen och omvandlas till olika föreningar. För varje steg i processen, där en reaktion driver den nästa genom de tre faserna, bildas ATP.
Hälsa och funktion hos varje enskild cell i kroppen är beroende av den energi som glukos ger, men hjärnan är särskilt känslig och kräver en stabil och konstant tillförsel för att kunna fungera. Som forskarna bakom artikeln Brain Energy Metabolism konstaterar: "Glukos är hjärnans obligatoriska energisubstrat."
Glukos kan dessutom byggas in i lipider och proteiner, och det är en prekursor till flera viktiga signalsubstanser i nervsystemet, bland annat GABA, glutamat och acetylkolin.
Eftersom glukos är så viktigt för energiförsörjningen måste en balanserad tillförsel alltid finnas tillgänglig. När intaget av glukos överstiger kroppens omedelbara behov lagras överskottet som glykogen i levern eller som fettväv. I genomsnitt räcker den mängd glukos som cirkulerar i blodet till cirka 15 minuters energi. När glukosnivåerna sjunker omvandlas därför glykogenet i levern snabbt till ny energi. Är glykogenlagret tömt går kroppen över till att omvandla fett till glukos – men den processen tar längre tid och är mindre effektiv.
Bukspottskörteln utsöndrar två hormoner som direkt svarar på mängden glukos i blodet för att hålla "blodsockernivån" i balans. Glukagon är hormonet som höjer glukosnivån genom att påskynda omvandlingen av glykogen till glukos i levern. Insulin är hormonet som sänker blodsockret när nivån är för hög. Insulin verkar som en nyckel som gör att glukos lämnar blodströmmen, tas upp av cellerna och omvandlas för lagring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online