Hyperbilirubinemi hos nyfödda – definition, symtom och behandling

Hyperbilirubinemi uppstår när halterna av bilirubin i blodet blir för höga. Bilirubin är ett gult ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned. Hos nyfödda barn är levern ännu inte fullt utvecklad, vilket gör att kroppen inte kan göra sig av med bilirubin lika effektivt som hos vuxna. Ämnet ansamlas därför i blod och vävnader.

Ikterus, alltså gulsot, följer ofta med hyperbilirubinemi. Det är bilirubinets pigment som färgar barnets hud och ögonvitor gula. Gulsot kan visa sig redan vid födseln eller senare under den första tiden, beroende på vad som orsakar den förhöjda bilirubinnivån. Enligt Cornell University drabbas cirka 60 procent av alla fullgångna barn och hela 80 procent av prematura barn av gulsot. Barn till mödrar med diabetes samt barn med Rh-sjukdom löper dessutom större risk att utveckla hyperbilirubinemi.

Orsaker

Efter födseln måste barnets egen lever ta över arbetet med att bearbeta bilirubin så att det kan lämna kroppen via avföringen. Detta kan ibland ta lite tid, och under den perioden har barnet hyperbilirubinemi. Denna form kallas fysiologisk gulsot och brukar gå över av sig själva inom två veckor.

Bröstmjölksikterus orsakas av ett ämne i mjölken som ökar återupptaget av bilirubin i tarmarna. Barn med denna typ av gulsot visar vanligtvis tecken efter ungefär sju dagars amning, och tillståndet försvinner oftast helt efter cirka en månad.

Bakomliggande sjukdomar

Vissa underliggande medicinska tillstånd kan också ge upphov till hyperbilirubinemi hos spädbarn. Exempel på sådana tillstånd är kongenital sfärocytär anemi, elliptocytos, blodgruppsinkompatibilitet mellan mor och barn, skador i samband med förlossning, infektioner samt blodtransfusioner.

Även alfa-1-antitrypsinbrist, vissa läkemedel, kongenital hypotyreos, röda hund och syfilis kan ligga bakom, liksom andra medfödda tillstånd. Hypoxi (syrebrist) och neonatal hepatit (leverinflammation hos nyfödda) är ytterligare tillstånd som kan orsaka både gulsot och hyperbilirubinemi.

Att tänka på

De flesta fall av hyperbilirubinemi är ofarliga och kräver ingen behandling. Om dock mycket höga koncentrationer av bilirubin ansamlas i hjärnans vävnader kan kramper uppstå. Detta kan i sin tur leda till hjärnskador eller ett allvarligt tillstånd som kallas kernikterus, varför noggrann uppföljning av bilirubinvärdena är viktig.

Symtom

De vanligaste symtomen vid hyperbilirubinemi är en gul färgning av huden som börjar i ansiktet och sedan sprider sig nedåt över kroppen, slöhet samt nedsatt matlust och svårigheter med amning eller flaskmatning.

Riskfaktorer

Friskskrivna, fullgångna barn löper större risk att utveckla hyperbilirubinemi och nyföddhetsgulsot om de:

• har ett syskon som behövt behandlas med fototerapi mot gulsot
• redan från början har höga bilirubinvärden
• enbart ammas och eventuellt väger mer än normalt
• har en sjukdom i de röda blodkropparna eller blodgruppsinkompatibilitet
• har kraftiga blödningar eller blåmärken, exempelvis efter en svår förlossning
• har asiatiskt ursprung
• uppvisar gulsot redan inom de första 24 timmarna efter födseln

Behandling

Behandlingen av hyperbilirubinemi och gulsot består oftast av fototerapi. Då placeras barnet under speciella lampor med blåaktigt ljus, vilket hjälper kroppen att bryta ned bilirubinet så att nivåerna i blodet sjunker. Ibland används även en fiberoptisk filt som läggs under barnet som kompletterande behandling.

I svårare fall kan utbytestransfusion behövas, där barnets blod ersätts med nytt, friskt blod. Om gulsoten orsakas av bröstmjölk kan det bli nödvändigt att pausa amningen en tid tills bilirubinvärdena har sjunkit.