Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att hålla sig alert och reagera på stress genom att påverka funktioner i många olika organ och system. Höga kortisolnivåer, ofta orsakade av långvarig stress, kan leda till en rad hälsoproblem – från högt blodtryck till viktökning och för tidigt åldrande. Men vad händer egentligen när kortisolnivåerna blir för låga? Här går vi igenom hormonets roll, symtomen på brist samt orsaker och möjliga behandlingar.
Binjurarna, som sitter strax ovanför njurarna, producerar flera viktiga hormoner: adrenalin, noradrenalin, gonadokortikoider (östrogen och androgen) samt en grupp hormoner som kallas glukokortikoider. Kortisol är ett av dessa glukokortikoider.
Kortisol hjälper till att upprätthålla blodtrycket och den kardiovaskulära funktionen. Det dämpar inflammatoriska reaktioner och är en viktig komponent för en balanserad ämnesomsättning. Hormonets främsta uppgift är att se till att kroppen har tillräckligt med energi för att hantera både emotionell och fysisk stress.
Ett otillräckligt kortisolvärde stör ämnesomsättningen, vilket leder till lågt blodsocker och brist på glykogen – det energidepå som lagras i levern och snabbt kan omvandlas till glukos när kroppen behöver energi.
Bristen påverkar också blodtrycket, som sjunker och därmed minskar hjärtats pumpförmåga. En hudförändring som kallas hyperpigmentering kan dessutom uppstå, eftersom lägre kortisol stimulerar andra hormoner som aktiverar melanocyterna – de celler som ansvarar för hudens pigmentering.
Den samlade effekten av lågt kortisol är svaghet, uttorkning och nedsatt förmåga att bekämpa infektioner, trauma och stress. Problemen märks ofta först under perioder av extrem stress eller efter fysiskt trauma. Infektioner, operationer eller förlust av natrium genom kraftigt svettande kan dessutom förstärka obalansen till den grad att en så kallad adrenal kris utvecklas – ett akut och potentiellt livshotande tillstånd.
De tidiga symtomen är diffusa och kan lätt förväxlas med andra sjukdomar. Vanliga tecken är:
Om tillståndet lämnas obehandlat övergår symtomen i muskelsvaghet, viktnedgång, uttorkning, lågt blodtryck, irritabilitet och depression. I slutskedet kan smärta i buken, ryggen eller benen, kollaps av de perifera blodkärlen och extrem svaghet tyda på en adrenal kris – då krävs omedelbar vård.
De vanligaste orsakerna är atrofi (förtvining) av binjurarna till följd av en tumör, inflammation som får celler att dö, eller en autoimmun reaktion. Vissa läkemedel kan också blockera produktionen av kortisol.
Det finns dessutom sjukdomar som direkt påverkar binjurens förmåga att producera tillräckligt med hormon, exempelvis polyendokrin bristsyndrom och den ovanliga endokrina sjukdomen Addisons sjukdom.
För att ställa diagnos måste blodprover tas för att mäta kortisolnivåerna samt de hormoner som stimulerar kortisolfrisättningen. Behandlingen består vanligen av läkemedel som ersätter kortisolet, exempelvis hydrokortison eller prednisolon, samt åtgärder för att korrigera obalanser i ämnen som natrium och kalium, vilka påverkas av kortisolnivån i blodet.
Läkaren undersöker även om det finns andra sjukdomar eller tillstånd som kan påverka kortisolproduktionen. Om sådana upptäcks behöver de behandlas parallellt för att behandlingen ska bli effektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online