Rabiesvaccination rekommenderas för personer som arbetar inom yrkesområden med hög risk, exempelvis djurhantare, veterinärer och viss laboratoriepersonal. Vaccination kan även vara aktuell för alla som riskerar att komma i kontakt med tvättbjörnar, skunkar, fladdermöss, katter, hundar eller andra djur som kan bära på rabies. I USA krävs det dessutom enligt lag att sällskapsdjur vaccineras mot sjukdomen.
Det finns flera olika märken av rabiesvaccin i USA. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) kan reaktionerna variera mellan de olika varianterna, och din läkare kan ge råd om vilka skillnader som finns. Rabiesvaccinet är framställt med avdödat virus och kan därför inte orsaka rabies. Vaccinet injiceras i deltoidmuskeln (överarmen nära axeln) och ges i en serie om tre till fem injektioner.
Biverkningarna är vanligtvis lindriga. I de flesta fall handlar det om besvär på injektionsstället, som klåda, rodnad och smärta. Ännu mer sällan förekommer reaktioner som illamående, muskelvärk, buksmärtor, feber, yrsel, mag- och tarmbesvär samt huvudvärk. Allvarliga reaktioner mot rabiesvaccinet är mycket ovanliga. Vaccinet är effektivt och säkert, även för gravida kvinnor. Du bör dock inte vaccinera dig när du är sjuk eller mår dåligt.
Om du planerar att resa utanför USA kan det vara klokt att överväga rabiesvaccination. Många andra länder har problem med rabies, särskilt i Afrika, Asien samt Central- och Sydamerika. Hundrabies är vanligt i dessa regioner och behandling kan vara svår att få tag på. Under resan bör du därför undvika all kontakt med katter, hundar och andra främmande djur.
Har du blivit utsatt för rabies och aldrig tidigare vaccinerats består din första injektion av rabiesimmunglobulin. Det ger ett omedelbart men kortvarigt skydd, eftersom det är en blodprodukt innehållande färdiga antikroppar mot rabies. Injektionen ges nära sårområdet. Därefter påbörjas en fullständig vaccinationsserie, där den första dosen ges strax efter exponeringen. De övriga injektionerna ges dag tre, sju och fjorton efter den första sprutan.
Även om du redan vaccinerats mot rabies och sedan blir utsatt för smitta behöver du kompletterande vaccinationer – två ytterligare doser. Den första ges direkt efter bettet och den andra tre dagar senare. Fördelen med att redan vara immuniserad är att du slipper injektion med rabiesimmunglobulin vid exponering, samtidigt som antalet vaccinationer som krävs minskar.
Rabiesvaccination rekommenderas för personer med hög risk för exponering samt för dem som redan blivit utsatta för viruset, bland annat av Centers for Disease Control and Prevention (CDC), American Academy of Pediatrics (AAP) och American Thoracic Society.
Alla hundar ska enligt amerikansk lag vaccineras mot rabies. Vanligtvis får hunden sin första vaccination vid tre till sex månaders ålder, vilket ger skydd i ett år. Efter ettårsboostern vaccineras hunden däreften en gång vart tredje år, men vissa delstater kräver årlig vaccination. Kontakta din veterinär för information om reglerna i just din delstat.
De flesta delstater kräver också att katter vaccineras mot rabies. Kattungar vaccineras normalt första gången mellan åtta och tolv veckors ålder, följt av en ny dos efter ett år. Beroende på delstat bör katten sedan få en boosterdos varannan eller var tredje år. Fråga din veterinär om rabiesvaccination även gäller andra husdjur än hundar och katter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online