Tjocktarmspolyper hos spädbarn kan orsakas av genetiska sjukdomar. En polyp är en utväxt på slemhinnan i tjocktarmen, den del av matsmältningskanalen där vatten tas upp för att bilda avföring, som sedan lämnar kroppen.
De flesta tjocktarmspolyper hos spädbarn är godartade, men vissa är cancerogena eller kan utvecklas till cancer med tiden. Polyper är vanligtvis antingen platta eller upphöjda. Platta polyper är ofta svårare att upptäcka och har dessutom större risk att bli cancerogena.
Familiär adenomatös polypos (FAP) är en ärftlig sjukdom som leder till kolorektal cancer. Sjukdomen orsakas oftast av en genmutation som gör att cancer utvecklas i tjocktarmen och ändtarmen, och den kan aktiveras redan under spädbarnsåren. Typiska symtom är blod i avföringen, diarré eller buksmärtor, men vissa spädbarn visar inga fysiska symtom eller magproblem alls.
Enligt Mayo Clinic drabbar FAP cirka ett barn av 6 000, vilket gör den till den vanligaste genetiska orsaken till polyper. Personer med FAP kan ha hundratals eller tusentals polyper, vilket kan vara dödligt om tillståndet inte upptäcks i tid.
Juvenilt polypossyndrom (JPS) är en ärftlig sjukdom som påverkar matsmältningskanalen och kan märkas redan hos spädbarn. Barn med JPS kan antingen sakna polyper helt eller ha hundratals, som kan vara godartade eller cancerogena. Regelbunden uppföljning och koloskopi krävs så att polyperna kan tas bort i tidigt skede och cancerrisken minskas.
Peutz-Jeghers syndrom (PJS) kännetecknas inte bara av polyper utan även av pigmentfläckar – förändringar i hudens pigmentering som oftast syns på läppar, mun, näsborrar, händer, fötter och könsorgan. Syndromet innebär en hög cancerrisk. Pigmenteringen finns normalt inte vid födseln men kan utvecklas under tidig spädbarnsålder. Vissa spädbarn med PJS lider även av kramper, kräkningar och tarmobstruktion.
Vissa tjocktarmspolyper utvecklas till följd av Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller andra inflammatoriska tarmsjukdomar. I dessa fall är polyperna normalt ofarliga. Spädbarn med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit drabbas dock ofta av smärtsamma kramper, illamående och diarré.
Många föräldrar vet inte att deras barn har tjocktarmspolyper, eftersom tillståndet ofta ger inga tydliga tecken. Möjliga symtom är blödning från ändtarmen, förstoppning eller diarré samt blod i avföringen. Kontakta en barnläkare om ditt barn uppvisar något av dessa symtom, eftersom det kan tyda på polyper.
Läkaren kan gå igenom familjens sjukdomshistoria och undersöka barnets gener för att identifiera markörer för cancer eller andra sjukdomar. Det finns flera metoder för att upptäcka tjocktarmspolyper, och när en läkare misstänker polyper hos ett spädbarn väljs normalt minimalinvasiva undersökningar först.
Barnet ges en bariumlösning innan röntgenbilder tas av tjocktarmen, som framstår vit tack vare kontrastmedlet. Om polyper finns i tarmen syns de som mörka områden på röntgenbilderna.
Vid en sigmoideoskopi förs en flexibel slang med ljuskälla in i barnets ändtarm. Med hjälp av instrumentet kan läkaren granska en mindre del av tjocktarmen och se om polyper finns.
Vid en koloskopi granskar läkaren hela tjocktarmen via en kamera monterad på en slang som förs in i tarmen. Barnet sövs med narkos under undersökningen, och bilderna överförs till en skärm. Slangen har även ett verktyg som gör att polyper kan avlägsnas direkt under ingreppet.
En datortomografi kan skapa detaljerade bilder av barnets tjocktarm. En flexibel slang förs in i ändtarmen och bilderna visas på en datorskärm. Undersökningen liknar en koloskopi, men polyper kan inte avlägsnas under testet.
Avföringsprov används för att leta efter tecken på cancer, analysera DNA och övervaka förändringar i blodet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online