
Parasitära maskar hos människan är ett obehagligt faktum som de flesta helst undviker att prata om, delvis på grund av den stigma som omger parasitangrepp. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rör det sig om tusentals olika parasiter i USA. Socioekonomisk status utgör ingen skyddande barriär – parasitära maskar är inte petiga när det gäller val av värd.
Pinnmask eller springmask (Enterobius vermicularis) är en av de vanligaste parasiterna och drabbar cirka 200 miljoner människor världen över. I USA beräknas 40 miljoner personer bära på pinnmask, varav många är barn mellan två och tio år. Klåda runt ändtarmsöppningen kan vara ett första varningstecken, eftersom honorna vandrar ner genom tarmen på natten och lägger upp till 15 000 ägg kring analöppningen. Äggen kläcks inom 4–6 timmar, och under denna tid rör sig värden omedvetet vid kliandet, vilket gör att äggen fastnar på fingrarna. När fingrarna sedan kommer i kontakt med munnen sväljs äggen ned, och smittcykeln börjar om igen.
Parasiter lever på eller i en värd, som kan vara människa, djur, fågel, fisk eller insekt – till och med loppor. Människan smittas främst via förorenad mat, kontaminerat dricksvatten, jord eller genom direktkontakt med en smittad individ. De flesta parasitära maskar återfinns i tarmarna, där de fäster sig i eller genom tarmväggen och lever av samma näring som du äter. Dvärgbandmasken tillbringar hela sin livscykel hos en enda värd och fäster sig stadigt i tarmväggen med fyra sugkoppar samt en liten krans av krokar runt huvudet. Masken är särskilt vanlig i södra USA, där barn ofta drabbas av den fullvuxna, cirka 4 centimeter långa dvärgbandmasken, som lätt sprider sig till hela familjen.
Ett angrepp av parasitära maskar kan ge upphov till en rad olika besvär hos värden, bland annat trötthet, sömnproblem, diarré, blodbrist (anemi), yrsel, klåda, allergiska reaktioner, huvudvärk, buksmärtor och mag–tarmbesvär. Hos kraftigt angripna individer kan buken bli uppsvällad på grund av undernäring. Kroppslig svaghet och slöhet är också vanliga tecken på ett långvarigt angrepp.
Bland de parasitära maskarna finns även tarmflundran (Fasciolopsis buski), som blir 2–7,5 centimeter lång och fäster sig i tunntarmen med hjälp av sugkoppar. Sår bildade på fäststället kan med tiden utvecklas till bölder. Illamående, diarré, magsmärta och i vissa fall förstoppning kan vara tidiga tecken på angrepp. Vid kraftig infestation kan vätskeansamlingar i kroppen och uttalad trötthet leda till allvarliga komplikationer.
I Mexiko behandlas barn rutinmässigt mot maskangrepp, något som inte är lika utbrett i USA, trots att många besvär och sjukdomar har sitt ursprung i parasitära maskar. Finns det misstanke om att någon i familjen drabbats finns både naturliga botemedel och konventionell avmaskningsbehandling att tillgå. God personlig hygien, framför allt noggrant och frekvent handtvätt, rekommenderas för att minska risken för smitta inom familjen. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar dessutom att program för massavmaskning ska finnas tillgängliga i alla skolor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online