Blodtrycket är ett mått på den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar. Det beskrivs med två olika tryck. Det första är den kraft som hjärtat skapar när blodet pumpas ut i artärerna och vidare genom cirkulationssystemet. Det andra mäter artärernas motstånd mot blodflödet, alltså trycket när hjärtat vilar mellan slag. Blodtrycket anges därför alltid med två siffror: den övre siffran representerar det systoliska trycket (när hjärtat drar ihop sig), medan den undre siffran anger det diastoliska trycket (när hjärtat vilar).
För vuxna betraktas ett blodtryck under 120/80 som friskt. Hypertoni, eller högt blodtryck, definieras som ett värde över 140/90. Prehypertoni, ett gränstillstånd, innebär ett systoliskt tryck mellan 120 och 139 samt ett diastoliskt tryck mellan 80 och 89. Hypotoni, eller lågt blodtryck, definieras generellt som ett blodtryck under 90/60.
Att mäta en persons blodtryck är en enkel och smärtfri procedur som tar bara en minut eller två med en apparat som kallas blodtrycksmätare (sfigmomanometer). En manschett placeras runt överarmen. Manschetten är kopplad till en tryckmätare och en gummiballong via slangar. Läkaren eller annan vårdpersonal lägger ett stetoskop över överarmsartären vid armbågen och pumpar upp manschetten med ballongen.
När manschetten är helt uppblåst och artären tillfälligt pressats ihop släpps luften ut långsamt. Vårdpersonalen lyssnar då efter ljudet av blod som åter börjar strömma genom artären. Tryckvärdet på mätaren i det ögonblick ljuden hörs motsvarar det systoliska trycket. Det diastoliska trycket noteras som värdet mellan två på varandra följande hjärtslag.
Blodtryck mäts i millimeter kvicksilver, vilket förkortas mmHg. Ett normalt blodtryck med 120 systoliskt och 80 diastoliskt skrivs därför korrekt som 120 mmHg/80 mmHg.
Hypertoni är ett potentiellt farligt tillstånd som ofta inte ger några symtom alls, vilket gett det smeknamnet "den tysta mördaren". Personer med högt blodtryck löper större risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som hjärtsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.
Det finns flera typer av receptbelagda läkemedel mot högt blodtryck, men en hälsosam kost och regelbunden motion kan också bidra till att få ner blodtrycket till friska nivåer. Faktum är att de flesta läkare som skriver ut blodtrycksmediciner samtidigt uppmanar sina patienter att äta bättre och röra på sig mer.
Hypotoni är betydligt mindre vanligt än hypertoni, men även detta tillstånd ger ofta inga märkbara symtom. Vissa personer kan dock uppleva yrsel eller svimningskänsla, särskilt efter att ha rest sig hastigt, som tecken på lågt blodtryck.
Hos de flesta kräver lågt blodtryck ingen behandling. Vissa läkare kan dock rekommendera enkla åtgärder för att höja blodtrycket, exempelvis att äta mat med mer salt och dricka mer vatten. I vissa fall kan läkaren också ordinera läkemedel som hjälper till att höja blodtrycket.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online