Stickningar i fingrarna, värkande händer och handleder samt domningar som stjäl nattsömnen – detta är klassiska tecken på karpaltunnelsyndrom. Under graviditeten kan symtomen bli särskilt besvärliga. Även om besvären oftast inte försvinner helt förrän efter förlossningen finns det flera åtgärder du kan vidta för att göra vardagen mer uthärdlig.
I handleden finns senor, ligament, ben och medianusnerven, som skyddas av karpaltunneln. Medianusnerven ansvarar för känsel och rörelse i handen. När du är gravid och kroppen binder extra vätska svullnar vävnader och muskler, vilket ökar trycket på karpaltunneln som i sin tur klämmer på nerven. Att hålla handen och handleden helt rak, eller lyfta armen uppåt, kan ge viss lindring eftersom trycket på nerven då minskar.
Handledsstöd eller skenor ordineras ofta av läkare för att lindra smärtan vid karpaltunnelsyndrom. Skenan håller handleden stilla och rak, så att karpaltunneln kan skydda medianusnerven från böjsenorna. Enligt experter minskar symtomen betydligt om du bär skenan kontinuerligt, särskilt under natten.
Vätskeretention, eller ödem, är vanligt under graviditeten eftersom kroppen producerar dubbelt så mycket vätska och blod för den växande bebisen. För mycket salt försvårar detta och belastar dessutom handleder och anklar extra. Genom att dra ner på natrium – undvik läsk, salt mat och bordsalt – minskar du svullnaden runt karpaltunneln. Ät gärna naturligt urindrivande livsmedel som sparris, selleri, lök och grapefrukt.
Att ta en paus från arbetet och stretcha handled och fingrar kan också ge lindring. Knyt fingrarna ordentligt till en näve och rulla sedan långsamt näven inåt mot axeln. Håll positionen några sekunder och använd muskelkontrollen för att långsamt rulla tillbaka. Sträck ut fingrarna ett i taget tills de ligger utspädda. Upprepa övningen fem gånger och gör den gärna flera gånger per dag.
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av repetitiva rörelser, men läkare menar att det även kan vara ärftligt. Den goda nyheten är att om du inte hade besvären innan graviditeten går symtomen oftast helt över efter förlossningen. Har du däremot haft problem tidigare, tillbringar mycket tid vid datorn eller har ett arbete som belastar handleden blir symtomen ofta värre. Försök ta fler pauser än vanligt, variera mellan händerna på jobbet om det är möjligt, och använd gärna en kudde eller dyna för att stötta handled och arm.
Kontakta din barnmorska eller läkare om domningarna blir svåra, om du upplever kraftsvaghet i handen eller om besvären stör din sömn trots egenvård. Ibland kan en remiss till arbetsterapeut eller fysioterapeut behövas för individuell behandling och råd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online