1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av anorektal fistel

En infektion i analkörtlarna, en analfissur (spricka) eller en abscess i anus eller ändtarmen kan ibland leda till att var bildar en eller flera tunnlar – så kallade fistelgångar – i den omgivande vävnaden.

Dessa gångar mynnar ut på huden runt anus, eller i vissa fall i urinblåsan eller slidan, och orsakar läckage, klåda och smärta. Med tiden blir de förhårdnade (fibrotiska) gångarna bestående och fortsätter att tömma var och ibland även avföring. Detta ökar risken för att infektionen sprider sig både runt anus och i resten av kroppen.

Anorektala fistlar är dessutom relativt vanliga efter strålbehandling samt hos patienter med Crohns sjukdom eller ändtarmscancer.

Medicinsk behandling

Enligt S.C. Smeltzer och B. Bare i Brunner & Suddarth's Textbook of Medical-Surgical Nursing anpassas behandlingen efter infektionens omfattning och fistelns orsak. Den inledande vården syftar till att minska infektionen och består oftast av:

  • Antibiotika för att bekämpa infektionen.
  • Sittbad (varma bad) tre till fyra gånger per dag för att öka blodcirkulationen och lindra inflammationen.
  • Barriärkräm eller salva (exempelvis Aloe Vesta eller Calmoseptine) samt engångsunderlägg, eftersom läckaget kan irritera huden.

Eftersom avföringsläckage kan infektera slida och urinblåsa är god hygien avgörande. Tvätta området noggrant och ofta, och byt underlägget så snart det har blivit smutsat.

Mindre ingrepp och åtgärder

I vissa fall rekommenderas ingen kirurgisk reparation, till exempel vid Crohns sjukdom där fistlar ofta återkommer. Målet är då att förhindra att fistelgångens ytöppning sluter sig, eftersom det skulle få vätskan att samlas och bilda en ny abscess.

  • Dränage av abscess: Har en abscess redan uppstått öppnar kirurgen gången och tömmer den.
  • Seton: Ibland träs ett suturmaterial (en seton) genom fistelgången för att hålla den öppen och tömningsbar.
  • Förslutning: Enligt Mayo Clinic kan kirurgen, när fisteln är liten och ren, sy ihop gångens insida och därefter försegla den utifrån med kirurgiskt fibrin eller kollagenlim.
  • Kirurgen kan även placera ett litet dränage i gången.

Kirurgisk behandling

Enligt HemorrhoidNet återkommer cirka 20 procent av alla fistlar efter operation, men kirurgisk borttagning är ändå den enda effektiva botande behandlingen för de flesta fistlar. Eftersom fistelgången oftast passerar genom analssfinktern – den muskelring som stänger ändtarmsöppningen – finns en risk att operationen skadar musklerna och orsakar fekal inkontinens. Därför väljs operationsmetoden noggrant.

  • Fistulotomi: Öppningen på insidan och gångens foder skärs bort.
  • Fistulektomi: Hela fistelgången excideras.
  • Laserbehandling: Ibland används laser för att avlägsna gången.
  • Flikmetod (advancement flap): Enligt Mayo Clinic kan en flik från ändtarmens vägg skäras loss och användas för att täcka området där gångens insida tagits bort.
  • Seton-teknik: En seton (ett stycke sutur eller ett gummiband) läggs runt en del av sfinktermuskeln och skär långsamt igenom denna, vilket ger mindre skada än direkt kirurgisk excision.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online