Tuberkulos är en bakteriesjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen angriper oftast lungorna, men bakterien kan också sprida sig till njurar, ryggrad och hjärna. Lämnas tuberkulos obehandlad kan den bli livshotande. För att ta reda på om tuberkulosbakterien finns i kroppen används två typer av tester: ett hudtest eller ett blodprov. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget av dessa tester visar om den bakteriella infektionen redan har utvecklats till aktiv tuberkulossjukdom.
Tuberkulos-hudtestet, även känt som Mantoux-testet, är det mest använda testet. Vid testet injiceras en liten mängd vätska, så kallat tuberkulin, i huden på underarmens nedre del. Du måste därefter återvända till vårdinrättningen inom 48 till 72 timmar för att reaktionen ska kunna bedömas. En sjukvårdspersonal undersöker då om huden på injektionsstället är upphöjd och missfärgad.
Armens får inte undersökas tidigare än efter 48 timmar, eftersom svullnad från själva injektionen kan pågå och eventuell missfärgning ännu inte hinner visa sig. Väntar du däremot längre än 72 timmar hinner reaktionen mellan tuberkulinet och tuberkulosbakterien försvinna, vilket gör testresultatet otillförlitligt.
Två vanliga exempel på tuberkulos-blodprov är QuantiFERON®-TB Gold Test (QFT-G) och T-SPOT®. Till skillnad från hudtestet kräver båda blodproven endast ett enda besök. Ett blodprov tas och analyseras med så kallade interferon-gamma release assays (IGRA), som mäter immunförsvarets reaktion på tuberkulosbakterien.
IGRA-testerna är relativt nya jämfört med hudtestet, och alla vårdgivare erbjuder dem däremot inte ännu. De anses dock vara särskilt användbara för personer som vaccinerats med BCG-vaccin, eftersom vaccinet kan ge falskt positiva resultat vid hudtest.
Om testresultatet blir positivt krävs ytterligare undersökningar för att avgöra om den bakteriella infektionen har utvecklats till aktiv tuberkulossjukdom. Utredningen omfattar en noggrann genomgång av din sjukdomshistoria, en fysisk undersökning, lungröntgen samt lämpliga bakteriologiska eller histologiska prov, till exempel analys av upphostat slem.
Kontakta alltid vården om du misstänker att du har varit utsatt för smitta eller uppvisar symtom som långvarig hosta, feber, nattsvettningar eller oförklarlig viktnedgång. Tidig diagnos och behandling ger betydligt bättre prognos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online