Hjärnhinneinflammation (meningit) innebär en inflammation i hjärnhinnorna – det tunna vävnadslager som omger centrala nervsystemet. Det är en allvarlig sjukdom som, om den lämnas obehandlad, kan leda till betydande funktionsnedsättning och i vissa fall till döden.
Symtomen på hjärnhinneinflammation var kända redan under Hippokrates tid. Den brittiske läkaren Thomas Wolfe var den första att beskriva tillståndet, på 1600-talet. Framstegen inom vaccinutveckling har i modern tid minskat antalet fall avsevärt. Tack vare vaccination har pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) numera ersatt meningokocker (Neisseria meningitidis) och Haemophilus influenzae som den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation.
Bakteriell hjärnhinneinflammation kan vara dödlig inom loppet av några timmar om den inte behandlas. Personer som överlever drabbas ofta av hörselnedsättning, förlust av fingrar eller tår, onormala levervärden och blodkoagulationsrubbningar, samt kan utveckla epilepsi. Bland de virala orsakerna till hjärnhinneinflammation orsakar herpesvirus den mest allvarliga infektionen, medan andra virus vanligtvis ger en lindrigare sjukdomsbild.
Nästan alla patienter med hjärnhinneinflammation uppvisar feber. Vissa presenterar sig med förändrad medvetandegrad, krampanfall, nackstyvhet och huvudvärk. Yngre patienter har ofta mer ospecifika symtom, såsom allmän sjukdomskänsla, kräkningar och aptitlöshet. Spädbarn kan visa tecken på irritabilitet och en utspänd främre fontanell. Ljusöverkänslighet (fotofobi) och stel nacke räknas som de klassiska symtomen vid hjärnhinneinflammation.
Hjärnhinneinflammation beskrivs ibland som "spinal hjärnhinneinflammation". Det är dock viktigt att komma ihåg att sjukdomen drabbar samtliga delar av centrala nervsystemet – inte enbart ryggmärgen.
Det finns flera vacciner som skyddar mot bakteriell hjärnhinneinflammation. Vaccinet mot Haemophilus influenzae har nästan helt eliminerat den typ av hjärnhinneinflammation som denna bakterie orsakade – tidigare den vanligaste orsaken hos spädbarn och småbarn. Vaccinet mot Neisseria meningitidis har också minskat förekomsten av sjukdomen bland ungdomar markant, även om det endast täcker ett fåtal bakteriestammar.
När en patient diagnostiseras med hjärnhinneinflammation är det viktigt att identifiera vilka som har varit i kontakt med patienten. Antibiotikaprofylax rekommenderas för nära kontakter till patienter med meningokockorsakad hjärnhinneinflammation. Profylax för kontakter till patienter med H. influenzae-orsakad infektion är däremot omdiskuterad och rekommenderas endast till exponerade, ovaccinerade barn under fyra års ålder. Vårdpersonal bör dessutom skydda sig med handskar och munskydd för att förhindra smittspridning via luftburna droppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online