Högersidig buksmärta: orsaker, symtom och när du ska söka vård

Magen är ett av de vanligaste områdena där smärta uppstår. Barn får ofta ont i magen, och även vuxna drabbas regelbundet av magvärk. Men magont kan betyda många olika saker. Buken rymmer flera organ som kan drabbas av problem, infektioner eller inflammationer. Ett av de viktigaste verktygen läkare har för att identifiera vilket organ som orsakar besvären är att lokalisera exakt var smärtan sitter.

Olika typer av magsmärtor

Flera organ i buken kan ligga bakom magsmärtor – levern, mjälten, njurarna, appendix (blindtarmsbihanget) och tarmarna. För att kunna avgöra vilket organ som orsakar smärtan behöver läkaren veta var den lokaliserade smärtan finns. Buken delas därför vanligtvis in i fyra kvadranter: övre högra, nedre högra, övre vänstra och nedre vänstra.

Symtom vid högersidig buksmärta

Problem i bukens högra sida kan ge upphov till en rad olika symtom. Hur snabbt symtomen utvecklas beror på vilket organ som är påverkat. Många magproblem som orsakar högersidig buksmärta kan bland annat ge:

• Illamående och kräkningar
• Blod i avföringen eller urinen
• Blod i kräket
• Andningsbesvär
• Ryggsmärta
• Smärta som strålar ut mot andra delar av magen eller ryggen

Organ på höger sida av buken

Höger sida av buken rymmer flera viktiga organ: levern, gallblåsan, bukspottkörteln, höger njure, höger urinledare samt hos kvinnor höger äggstock och höger äggledare. Här finns även tolvfingertarmen, appendix, höger binjure och högre delen av tjocktarmen. Även musklerna i höger bukvägg kan vara en utlösande faktor bakom smärtan.

Undersökningar och tester

Det finns flera undersökningar som kan göras för att fastställa orsaken, etiologin, till högersidig buksmärta. Läkaren börjar normalt med att palpera, alltså känna på, de olika kvadranterna av magen. Därefter beställs ofta ett blodprov för att kontrollera nivån av vita blodkroppar, eftersom förhöjda värden kan tyda på infektion. En bildundersökning brukar också beställas – antingen ett ultraljud av buken, en datortomografi (CT) eller båda. I vissa fall kan även en magnetresonansundersökning (MRT) behövas, vilken ger en mer detaljerad bild.

När ska du söka vård?

Magont ska aldrig tas på lättviktigt. Kontakta vården omedelbart om smärtan kommer plötsligt eller förvärras, särskilt om du har blod i avföringen eller urinen, eller om smärtan åtföljs av feber. Eftersom magont kan ha så många olika orsaker bör du aldrig försöka ställa diagnos på egen hand eller ignorera besvären – ju tidigare orsaken utreds, desto bättre blir prognosen.