Diabetes är inte ett enhetligt tillstånd – sjukdomen delas in i två huvudtyper, där typ 1 är den allvarligaste formen och typ 2 den vanligaste. Varje typ har sina egna orsaker, symtom och behandlingsmetoder. Medan den exakta orsaken till typ 1-diabetes fortfarande är okänd, vet man att immunförsvaret spelar en central roll. Vid typ 2 produceras insulin, men andra processer i kroppen fungerar inte som de ska.
Typ 1-diabetes hos barn beror på att kroppens immunförsvar attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Ingen vet exakt varför immunsystemet angriper dessa livsviktiga celler, men man misstänker att genetiska faktorer och virus kan spela en roll – antingen som underliggande orsak eller som utlösande faktor. Om dessa celler förstörs kan tillståndet bli livshotande om det inte upptäcks och behandlas i tid.
Vid typ 2-diabetes förstörs inte de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Istället reagerar kroppen inte som den ska när insulinet frisätts från bukspottkörteln, eftersom den har blivit resistent mot insulinet. Alternativt producerar bukspottkörteln inte tillräckliga mängder insulin för att täcka kroppens dagliga behov.
Vissa celler i bukspottkörteln ansvarar för att producera insulin, ett hormon som kroppen använder för att reglera glukosnivån (blodsockret) i blodet efter måltider. Insulinet cirkulerar i blodbanan som en slags väktare och söker upp det glukos som frisatts i samband med matintaget.
När insulinet hittar glukosen – som i själva verket är socker som kroppens celler behöver som energikälla – öppnar det i praktiken cellens dörr, så att glukosen kan ta sig in i cellen och lämna blodet.
Om insulin saknas i blodet (typ 1-diabetes) eller om kroppen av någon anledning är resistent mot insulinet (typ 2-diabetes), börjar glukos ansamlas i blodet. Blodsockret stiger då till farligt höga nivåer.
Ett barn med för mycket glukos i blodet riskerar många farliga följder. Effekterna kan variera från klåda och hudproblem till blindhet eller behov av njurtransplantation.
Om diabetes lämnas obehandlad kan barnet som vuxen drabbas av ytterligare allvarliga komplikationer, såsom stroke, hjärtinfarkt och i värsta fall amputation av en lem.
Kontakta vården om ditt barn uppvisar symtom som ökad törst, täta urinträngningar, oförklarlig trötthet eller viktnedgång. En tidig diagnos och rätt behandling är avgörande för att skydda barnets hälsa och förebygga allvarliga komplikationer på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online