Vad är gulsot hos vuxna? Orsaker, symtom och behandling

De flesta förknippar gulsot med nyfödda barn, men även vuxna kan drabbas av tillståndet. Gulsot innebär att huden och slemhinnorna – exempelvis ögonvitorna – får en gulaktig eller gulbrun färg på grund av att för mycket av ämnet bilirubin cirkulerar i blodet. Hos vuxna är gulsot nästan alltid ett tecken på ett underliggande medicinskt problem, såsom en leverskada. Den som visar tecken på gulsot bör därför kontakta en läkare så snart som möjligt.

Den biologiska orsaken bakom gulsot

Bilirubin är en avfallsprodukt som bildas när kroppen bryter ner hemoglobin. Under normala omständigheter avlägsnar levern bilirubinet från blodet. Gulsot kan dock uppstå i tre olika situationer:

• Det finns så mycket bilirubin att levern inte hinner avlägsna allt.
• Ett fel gör att levern inte kan hantera bilirubinet på rätt sätt.
• Gallgången som transporterar bilirubin från levern till tarmen är blockerad.

Sjukdomar som kan orsaka gulsot

Hos vuxna orsakas gulsot oftast av sjukdomar eller tillstånd som påverkar levern. Typiska exempel är hepatit B och C, skrumplever (cirros) och levercancer. Gulsot kan också bero på att gallgångarna blockeras av exempelvis en tumör eller en gallsten.

Mindre vanligt är att gulsot orsakas av ämnen som har ansamlats inne i levercellerna. Järnansamling (hemokromatos) kan exempelvis leda till gulsot, liksom kopparansamling (Wilsons sjukdom). Även vissa läkemedel kan utlösa gulsot, eftersom de kan ge upphov till inflammation i levern eller gallgångarna.

Besvär som gulsot kan orsaka

Förutom att huden blir gul kan gulsot orsaka kraftig klåda – inom medicinen kallat pruritus. Enligt Medicinenet.com kan klådan vara så intensiv att vissa personer kliar sig tills huden går sönder, får svårt att sova och i sällsynta fall till och med begår självmord. I de flesta fall kommer dock besvären främst från den underliggande sjukdom som ligger bakom gulsoten.

Så ställs diagnosen

Gulsot upptäcks genom en fysisk undersökning och läkarens observationer. Minst lika viktigt som att konstatera att patienten har gulsot är att ta reda på varför gulsoten uppstått. Läkaren beställer därför ofta en rad blodprover, bland annat:

• Serumbilirubin – mäter mängden bilirubin i blodet.
• Blodstatus – ger information om de röda blodkropparna, de vita blodkropparna och blodplättarna.
• Protrombintid – mäter blodets förmåga att levra sig.

Dessutom kan läkaren vilja göra en ultraljudsundersökning av levern för att se om den är förstorad eller på annat sätt onormal, och/eller ta ett vävnadsprov (biopsi) från levern, där ett litet stycke levervävnad tas bort och analyseras på laboratorium.

Behandling

Eftersom gulsot inte är en sjukdom i sig utan endast ett symtom varierar behandlingen beroende på vilket underliggande tillstånd som orsakar den. Om gulsoten exempelvis beror på en blockerad gallgång är behandlingen att avlägsna blockeringen. Orsakas inflammationen i levern eller gallgångarna av ett läkemedel får patienten instrueras att sluta ta det aktuella preparatet.

När bör man söka vård?

Kontakta vården snarast om du eller någon i din närhet får gulaktig hud eller ögonvitor, mörk urin eller ljusa avföringar. Ju tidigare den bakomliggande orsaken identifieras, desto större är möjligheterna till effektiv behandling.