Enligt Medline Plus syftar en preaurikulär sinus på en liten hudgrop eller hudveck som sitter strax framför örats ytterkant. Tillståndet beror på en avvikelse i spädbarnets sinuskana under fosterutvecklingen. Barn som föds med denna medfödda defekt har oftast få eller inga besvär, men infektioner i sinusen kan förekomma.
Preaurikulära sinuser förekommer normalt bara vid ett av öronen, men det finns fall där båda öronen är påverkade. Hos kvinnor är tillståndet vanligare vid höger öra. Enligt Leopardi et al. är förekomsten i USA och Europa mindre än 1 procent av befolkningen. I Taiwan ligger siffran på 2,5 procent, medan vissa regioner i Afrika har den högsta prevalensen – där nästan var tionde person bär på anlaget.
Enligt Leopardi et al. kan preaurikulära sinuser uppstå till följd av "ett utvecklingsfel i den första gälbågen under graviditetens sjätte vecka". Teorin går ut på att sinusen bildas när de sex så kallade hörselknopparna (His) inte sammansmälte helt under fostrets utveckling. Defekten kan bero på allmänna förändringar under graviditeten eller ha en ärftlig komponent – preaurikulära sinuser kan alltså gå i familjen. När en infektion uppstår beror den på bakterier och ansamling av sekret i kanalen.
Vid svåra infektioner i en preaurikulär sinus består behandlingen främst av antibiotika, vilka ska döda de bakterier som orsakat infektionen. Om det har bildats en abscess eller en furunkel krävs dränering för att avlägsna det ansamlade sekretet. Enligt Tan et al. är ett alternativ att använda en tårkanalsprob för att sondera sinuskanalen och rensa bort ansamlat material. Fördelen med denna metod är att inga snitt behövs.
Hos personer som drabbas av återkommande infektioner kan kirurgi vara ett alternativ för att minska risken för nya besvär. Enligt Tan et al. innebär standardingreppet att huden kring sinusen tas bort, varefter hela sinuskanalen excideras. Det finns även en mer radikal metod som ger lägre återfallsfrekvens: här görs ett större snitt för att ge bättre överblick över området, och utöver sinusen avlägsnas även en del av den omgivande vävnaden för att helt eliminera döda utrymmen där infektioner annars kan uppstå igen.
Även om preaurikulära sinuser oftast är symtomlösa och inte ger några besvär kan ytterligare undersökningar behövas för att säkerställa barnets hälsa. Enligt Tan et al. görs kompletterande tester – framför allt ett njurultraljud – normalt om spädbarnet har andra missbildningar. Ett njurultraljud rekommenderas också om det finns familjehistoria av dövhet, missbildningar i öron eller njurar, och/eller om modern haft graviditetsdiabetes. Vissa studier har dessutom rapporterat ett samband mellan förekomsten av preaurikulära sinuser och njurproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online