Många ser undervikt som ett tecken på god hälsa, men i själva verket kan den signalera ett underliggande hälsoproblem. Att väga för lite ökar risken för infertilitet, benskörhet (osteoporos) och ett försvagat immunförsvar, och kan dessutom få negativa psykologiska konsekvenser som en försämrad självbild. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till undervikt – och vad du själv kan göra åt det.
För vissa personer beror undervikt – definierat som ett kroppsmasseindex (BMI) på 18,5 eller lägre – helt enkelt på en hög ämnesomsättning eller på att man av vana äter mindre portioner än personer med högre vikt. Ett fysiskt krävande jobb med ständiga rörelser, exempelvis som ordningsvakt eller lagerarbetare, gör också att kalorierna förbränns snabbt och bidrar till att hålla vikten nere.
Ätstörningar som bulimi eller anorexi kan också leda till undervikt. Rotorsaken är ofta psykisk, men de fysiska konsekvenserna kan bli allvarliga eftersom kroppen nekas de näringsämnen den behöver för att fungera. Ätstörningar ökar dessutom risken för hjärt- och kärlproblem, lungbesvär och svaga ben – och kan i värsta fall leda till döden. Vid misstanke om ätstörning är det viktigt att söka professionell hjälp tidigt.
En del forskare menar att undervikt delvis styrs av våra gener. Vissa genetiska studier har föreslagit att det finns så kallade "smala" celler och "feta" celler, vilket skulle kunna förklara varför tunnhet och fetma ibland går igenom släkter. Enligt dessa teorier spelar den genetiska dispositionen en större roll för vikten än det dagliga kaloriintaget.
Undervikt kan även bero på sjukdom, till exempel en plötslig infektion. Kroppen använder då sina energireserver för att bekämpa sjukdomen, vilket leder till viktnedgång. Även sköldkörtelproblem kan göra det svårt att behålla eller lägga på sig vikt. Upplever du en oförklarlig viktnedgång bör du kontakta din husläkare för en undersökning.
Det mest effektiva sättet för en underviktig person att gå upp i vikt är att öka det dagliga kaloriintaget. Börja med att föra en matdagbok i en vecka för att se vad du äter och hur många kalorier det motsvarar, och ersätt sedan kalorisnåla livsmedel med mer energirika alternativ. Istället för två eller tre stora måltider per dag är det bättre att äta flera mindre måltider utspridda över dagen – då undviker du känslan av uppblåsthet.
Kom ihåg: Om du oväntat tappar vikt eller har svårt att gå upp i vikt trots ett ökat intag, kontakta vården för att utesluta underliggande sjukdom. En legitimerad dietist kan hjälpa dig att lägga upp en individuell kostplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online