När äldre människor drabbas av värk i kroppen eller stickande, strålande smärta tolkar de det ibland som smärta från skelettet, särskilt om de redan lider av artros eller annan ledvärk. Problemet är att smärtan vid bältros kan likna både influensaliknande besvär och ledrelaterade symtom – allmän värk i hela kroppen samt pulserande eller skarp smärta. När dessutom utslaget dyker upp efter smärtan, i stället för före den, kan diagnosen lätt bli förvirrande. Faktum är dock att bältros inte orsakar någon smärta i skelettet alls.
Bältros är en sjukdom som ger smärta och blåsor. Smärtan kan vara begränsad till hudområdet eller kännas djupt inne i kroppen som ett stickande, strålande ont. Enligt National Institutes of Health går sjukdomen under flera olika namn – herpes zoster och postherpetisk neuralgi – och drabbar personer som tidigare haft vattkoppor, oftast i ungdomen. Tillståndet är dock inte smittsamt.
Efter ett vattkoppstillfälle i barndomen eller ungdomen blir viruset varicella-zoster liggande kvar i kroppen, även när personen inte längre har aktiva vattkoppor. Viruset ligger vilande och återaktiveras inte hos alla som haft vattkoppor – endast hos dem vars immunförsvar är försvagat.
Därför kan viruset vakna till liv igen när man blir äldre och immunförsvaret sviktar. Enligt National Institutes of Health får dock inte alla äldre med försvagat immunförsvar som haft vattkoppor i ungdomen bältros.
Ett av de tydligaste symtomen på bältros är just smärta. Enligt Skinsight.com kan smärtan komma före själva blåsorna. Det beror på att bältrossmärtan utgår från kroppens nervändar och inte från blåsorna – även om blåsorna förstås kan skapa sin egen typ av obehag.
Hjärnan skickar signaler via ryggmärgen, som består av många kotor och samarbetar med kroppens nerver. När dessa signaler når de nervområden som påverkats av bältros uppstår smärtan.
Eftersom bältros beror på smärta från nervändarna påverkar sjukdomen inte skelettet och orsakar ingen egentlig bensmärta. Symtomen kan dock enligt National Shingles Foundation vara så diffusa i början – influensaliknande besvär med allmän värk samt domningar och stickningar – att det inte är uppenbart att det handlar om bältros. Detta kan leda till att man felaktigt tror att den djupa smärtan har andra orsaker, till exempel att den kommer från skelettet.
Ett av namnen som bältros också är känt under, postherpetisk neuralgi (PHN), handlar egentligen mer om de skador som uppstår på nervändarna till följd av bältros. Dessa skador ger en skarp, stickande, pulserande eller brännande smärta som kan kvarstå i månader eller till och med år efter att utslaget läkt. Men precis som de influensaliknande symtomen som föregår utslaget kan denna långvariga smärta få vissa att felaktigt anta att den beror på skelettet snarare än på bältros.
Kontakta vården om du misstänker bältros, särskilt om smärtan är kraftig eller sitter i ansiktet. Tidig behandling med antivirala läkemedel, helst inom 72 timmar efter att utslaget brutit ut, kan förkorta sjukdomsförloppet och minska risken för postherpetisk neuralgi. Kom ihåg att bältros aldrig orsakar verklig smärta i skelettet – om din läkare misstänker en ben- eller ledsjukdom kan undersökningar som röntgen eller blodprov hjälpa till att fastställa rätt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online