Lymfadenopati i samband med lungcancer innebär att cancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket leder till att dessa svullnar eller bildar knutor. Lymfadenopati (svullnad i lymfkörtlarna) och lungcancer förekommer ofta var för sig, men när de uppstår tillsammans är det vanligtvis ett tecken på att cancern har spridit sig till lymfsystemet. Behandlingen liknar i stort sett den som används vid andra cancerformer och omfattar flera olika alternativ beroende på patientens specifika situation och sjukdomshistoria. De vanligaste metoderna är kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, medan immunoterapi och transplantationer räknas till de mindre konventionella alternativen. Ofta kombineras flera behandlingsformer utifrån lungcancerens stadium, svårighetsgrad och hur aggressiv sjukdomen är.
Kemoterapi är ofta den första behandling som läkare prövar när patienten har både lymfadenopati och lungcancer. Behandlingen innebär att läkemedel tillförs kroppen för att döda cancercellerna. Kemoterapi brukar administreras i flera omgångar. Vanliga biverkningar är håravfall, trötthet, magont och nedsatt benmärgsfunktion.
Vid strålbehandling riktas strålar mot cancercellerna för att döda dem. Strålningen skadar dock även friska celler i kroppen, vilket ger biverkningar som liknar dem vid kemoterapi: håravfall, trötthet, magbesvär och en betydande nedsättning av benmärgens funktion. Trots detta är strålterapin mycket effektiv och används ofta för att bekämpa alla typer av cancer.
När höga doser kemoterapi eller strålbehandling används kan benmärgstransplantationer behövas för att ersätta den benmärg som förstörts under behandlingen. Stamcellstransplantationer används på ett liknande sätt. Denna metod tillämpas oftast som en sista utväg, eftersom den kräver intensiv sjukhusvård och tillfälligt slår ut patientens immunförsvar.
Att stärka patientens eget immunförsvar så att det angriper cancercellerna är en relativt ny behandlingsmetod, men den kan vara framgångsrik i vissa fall av cancer. En besläktad behandling innebär att antikroppar injiceras i patientens immunsystem, vilka sedan attackerar cancern. Den här typen av terapi är mindre invasiv och kräver kortare sjukhusvistelser än övriga terapier, och biverkningarna är generellt mildare. De är oftast kortvariga och inkluderar feber, illamående och trötthet.
Kirurgi används ibland vid lungcancer, men mer sällan vid lymfadenopati. Operation kan ibland användas för att minska storleken på en tumör innan andra behandlingsformer sättas in. Ibland skadas andra organ under kampen mot cancern och behöver då tas bort kirurgiskt. Milten är det organ som oftast opereras bort hos patienter med lungcancer och lymfadenopati.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online