Manligt klimakterium: symtom, orsaker och vad du kan göra

När vi pratar om klimakterium tänker de flesta på kvinnor i medelåldern. Men även män går igenom en hormonell förändringsperiod som liknar kvinnans klimakterium. Med åldern sjunker testosteronproduktionen gradvis, vilket kan ge upphov till en rad fysiska och psykiska besvär. Behandling med testosteronersättning är ett möjligt alternativ för att lindra symtomen.

Vad kallas tillståndet?

Det åldersrelaterade fallet i testosteronnivåer går under flera olika namn: andropaus, testosteronbrist, androgenbrist hos äldre män (ADAM) eller sen debuterande hypogonadism (LOH). Tillståndet drabbar framför allt män efter 40–50 års ålder, men graden av hormonfall varierar kraftigt mellan individer.

Symtomen varierar från man till man

Tecken och besvär vid manligt klimakterium skiljer sig åt mellan olika män. Vissa män får inga symtom alls, trots mycket låga testosteronnivåer, medan andra upplever betydande besvär redan vid måttlig hormonminskning.

Kom ihåg att åldrande inte alltid är hormonbrist

En del av de symtom som förknippas med manligt klimakterium är helt normala följer av åldrandet och behöver inte nödvändigtvis tyda på låga testosteronnivåer. Därför är det viktigt att inte självdagnostisera, utan söka professionell bedömning.

Blodprov ger säkra svar

Ett blodprov är det enda sättet att avgöra om dina testosteronnivåer faktiskt är låga. Kontakta din husläkare om du misstänker hormonbrist – läkaren kan mäta hormonnivåerna och diskutera lämplig behandling utifrån dina besvär och din hälsostatus.

Vanliga tecken och symtom

Låga testosteronnivåer kan bland annat ge följande besvär:

• Minskad sexlust och erektionsproblem, exempelvis färre spontana erektioner
• Nedsatt fertilitet
• Svullnad och ömhet i brösten (gynekomasti)
• Tapp av kroppshår och minskad muskelstyrka
• Mindre testiklar
• Förtunning av skelettet, vilket kan leda till krympande längd och ökad risk för benskörhet
• Värmevallningar och svettningar

Behandlingsmöjligheter

Utöver testosteronersättning kan livsstilsförändringar göra stor skillnad. Regelbunden styrketräning, god sömn, stresshantering, begränsad alkoholkonsumtion och rökstopp bidrar alla till att bibehålla friska hormon-nivåer. Din läkare kan tillsammans med dig väga fördelar och risker med hormonbehandling utifrån dina individuella förutsättningar.