Magnesium är ett mineral som är livsviktigt för människans näringsintag, eftersom det spelar en avgörande roll i många av kroppens funktioner – bland annat i muskel- och nervfunktion, energiproduktion och blodtrycksreglering. Magnesiumbrist (hypomagnesemi) anses vara relativt ovanligt hos friska personer, men kan förekomma hos patienter som lider av undernäring eller malabsorption (till exempel på grund av celiaki eller Crohns sjukdom), njursjukdom, obehandlad diabetes, akut pankreatit samt alkoholism.
Symptomen på magnesiumbrist delas vanligtvis in i tre kategorier: tidiga symptom, måttlig brist och svår brist. Allteftersom bristen förvärras blir också symtomen allvarligare.
Tidiga tecken på magnesiumbrist kan vara lätta att missa, eftersom de ofta liknar andra vanliga åkommor. De inkluderar irritabilitet, slöhet och trötthet, sömnlöshet, muskeldarrningar, konfusion samt nedsatt minnes- och inlärningsförmåga.
Vid en måttlig magnesiumbrist börjar symptomen bli mer uttalade. Här ingår förändringar i det kardiovaskulära systemet, såsom arytmier (onormala hjärtrytmer) och takykardi (snabb hjärtslag), samt muskelsvaghet och överexcitabilitet i nervsystemet.
En svår magnesiumbrist kan få allvarliga konsekvenser och kräver omgående medicinsk vård. Symptomen inkluderar ihållande och ofrivilliga muskelkontraktioner (myoklonus), stickningar och domningar, yrsel, onormala hjärtrytmer, spasmer i kranskärlen, epileptiska anfall, hallucinationer och desorientering.
Om en patient uppvisar tecken på magnesiumbrist kommer läkaren att beställa ett blodprov för att mäta magnesiumnivåerna i blodet. Utifrån resultaten kan läkaren bedöma om det finns en brist och hur omfattande den är.
Även om magnesiumbrist tenderar att vara sällsynt, går den ofta obemärkt förbi. Det beror på att serummagnesium – alltså det blodprov som främst används – inte speglar den faktiska mängden magnesium som lagras i kroppens celler och vävnader. Den största delen av kroppens magnesium finns nämligen i skelettet och inuti cellerna, vilket gör att blodvärdet kan se normalt ut trots en underliggande brist.
Magnesiumbrist behandlas vanligtvis med magnesiumtillskott, som kan administreras antingen i form av kapslar via munnen eller som injektion vid mer allvarliga fall. Behandlingsformen avgörs av bristens svårighetsgrad och patientens övergripande hälsotillstånd.
Du kan minska risken för magnesiumbrist genom att äta en varierad kost rik på magnesium. Goda källor inkluderar gröna bladgrönsaker som spenat, nötter och frön, fullkornsprodukter, baljväxter, bananer och mörk choklad. Det rekommenderade dagliga intaget för vuxna ligger vanligtvis runt 300–400 mg, beroende på ålder och kön. Kontakta alltid vården om du misstänker att du lider av magnesiumbrist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online