Så behandlar du långt QT-syndrom

QT-intervallet på ett EKG motsvarar den tid det tar för cellerna i hjärtats nedre kamrar att elektriskt urladda sig och sedan ladda om. När denna process tar längre tid än normalt talar man om långt QT-syndrom. Tillståndet drabbar inte alla på samma sätt – vissa personer får aldrig några symtom, medan andra upplever oregelbundna hjärtslag, svimningsanfall eller i vissa fall krampanfall.

Långt QT-syndrom kan antingen vara ärftligt (medfött) eller utvecklas som en biverkning av vissa läkemedel. Oavsett orsak är det viktigt att få rätt diagnos och behandling, eftersom obehandlat långt QT-syndrom i värsta fall kan leda till allvarliga, livshotande rytmstörningar.

Så går du tillväga steg för steg

1. Boka tid hos en kardiolog

Kontakta en hjärtspecialist som kan utvärdera dina symtom och gå igenom din sjukdomshistoria samt eventuella fall av hjärtsjukdom i släkten. Din läkare beställer därefter de undersökningar som behövs för att ställa en säker diagnos.

2. Genomgå diagnostiska undersökningar

Den vanligaste undersökningen är ett EKG, där QT-intervallet mäts direkt. Utöver detta kan ett arbets-EKG (belastningstest) utföras för att se hur hjärtat reagerar under fysisk ansträngning. Kardiologen kan även ordinera en så kallad Holter-monitor – en bärbar apparat som du använder i cirka 48 timmar för att kontinuerligt registrera hjärtats rytm under vardagliga aktiviteter.

3. Redogör för alla läkemedel du använder

Berätta för din läkare om alla mediciner du tar, inklusive receptfria preparat. Vissa personer utvecklar ett förvärvat långt QT-syndrom som orsakas av läkemedel. Diuretika (vätskedrivande medel), antidepressiva läkemedel och antihistaminer kan exempelvis utlösa tillståndet hos känsliga individer.

4. Följ den ordinerade medicineringen

Betablockerare förskrivs ofta och är i många fall effektiva för att förebygga oregelbundna hjärtslag. Kalium spelar också en viktig roll för hjärtats elektriska system, och tillskott kan ordineras om en brist påvisas genom blodprov.

5. Anpassa dina nuvarande läkemedel

Följ din läkares rekommendationer gällande de mediciner du redan använder. Om ett visst läkemedel misstänks ligga bakom tillståndet kan läkaren råda dig att sluta med det. Diskutera alltid alternativa preparat innan du gör några ändringar på egen hand.

6. Överväg kirurgisk behandling vid behov

Om du upplever symtom ofta och medicinsk behandling inte räcker till kan en operation rekommenderas. En implantabel defibrillator (ICD) eller pacemaker placeras då in under huden i bröstkorgen. Dessa apparater kan upptäcka och avbryta farliga arytmier innan de blir livshotande.

Livsstil och förebyggande åtgärder

Utöver den medicinska behandlingen kan vissa förändringar i vardagen minska risken för komplikationer:

• Undvik intensiv fysisk ansträngning, särskilt simning, om din läkare rekommenderar det.
• Se till att hålla en god vätske- och elektrolytbalans.
• Kontrollera alltid nya läkemedel med din läkare eller apotekspersonal innan du börjar använda dem.
• Gå på regelbundna uppföljningsbesök så att behandlingen kan anpassas över tid.

Med rätt diagnos, anpassad behandling och goda levnadsvanor kan de flesta personer med långt QT-syndrom leva ett tryggt och aktivt liv.