Sjukdomar i sköldkörteln drabbar cirka en av åtta personer i USA, och många av dem har aldrig fått någon diagnos. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste sköldkörteltillstånden, hur de behandlas och vad du behöver veta om sköldkörtelns viktiga funktioner i kroppen.
Sköldkörteln är ett fjärilsformat organ som sitter i halsen, strax under det som kallas adamsäpplet. Dess främsta uppgift är att producera hormoner som styr ämnesomsättningen, energinivåerna och proteinomsättningen i kroppen. Sköldkörteln påverkar också hur kroppen reagerar på andra hormoner.
När hormonbalansen störs kan det ge upphov till en rad fysiska besvär som inte alltid känns igen som ett sköldkörtelproblem i början. Det är därför viktigt att känna till de vanligaste symtomen.
Vilka symptom som uppstår beror på vilken typ av sjukdom du har. Vissa personer upplever sömnlöshet, överaktivitet, viktnedgång och en ständig känsla av rastlöshet och oro. Andra drabbas istället av kronisk trötthet och viktuppgång.
Varje sköldkörtelsjukdom kan störa kroppens normala funktioner. Kvinnor kan få ökad behåring i ansiktet och oregelbundna menstruationscykler. Både män och kvinnor kan få nedsatt förmåga att bekämpa vanliga infektioner som förkylningar eller bihåleinflammation.
Eftersom sköldkörteln ansvarar för att reglera många av kroppens funktioner kan både för höga och för låga nivåer av sköldkörtelhormon ge en mängd olika effekter.
Det finns flera allvarliga risker kopplade till obehandlade sköldkörtelbesvär.
Sköldkörteln spelar en stor roll för att reglera kvinnans kropp under graviditeten, och många kvinnor får inga problem förrän graviditeten inträder. Förlossningsläkare brukar därför följa sköldkörtelvärdena noggrant under graviditeten.
Ett obehandlat sköldkörtelproblem under graviditet kan orsaka högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till ett tillstånd som kallas preeklampsi. För barnet kan moderns obehandlade problem orsaka för tidig födsel och nedsatt mental utveckling. Barnet löper dessutom större risk att själv utveckla ett sköldkörtelproblem. I extrema fall kan obehandlad sköldkörtelsjukdom hos modern leda till barnets död.
Både män och kvinnor som går utan behandling löper ökad risk att utveckla hjärtproblem, exempelvis högt blodtryck. Risken för ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar som diabetes är också förhöjd.
Det finns två huvudtyper av sköldkörtelsjukdomar. Det finns andra varianter, men de två nedan är de vanligaste och ofta utgångspunkten för att andra sköldkörtelproblem utvecklas.
Hypotyreos uppstår när sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner för att upprätthålla kroppens funktioner. De första tecknen är oftast viktuppgång och trötthet.
Hypertyreos uppstår när sköldkörteln producerar för mycket hormoner. De första tecknen är vanligtvis viktnedgång och rastlöshet.
Det enda sättet att fastställa en sköldkörtelsjukdom är genom ett blodprov som mäter nivåerna av sköldkörtelhormoner.
Vid hypertyreos är antisköldkörtelmedicin och radioaktivt jod de vanligaste behandlingsformerna, beroende på ålder och svårighetsgrad. Antisköldkörtelmedicin är en tablett som tas vid samma tidpunkt varje dag för att blockera en del av hormonproduktionen från sköldkörteln. Radioaktivt jod tas som en dryck och förstör en del av sköldkörtelvävnaden utan att skada resten av kroppen. De flesta patienter blir botade efter en enda dos.
Vid hypotyreos består den vanligaste behandlingen av syntetiska hormoner i tablettform, som tas dagligen för att återställa normala hormonvärden. Eftersom hormonhalterna kan förändras med åldern behöver läkaren kontrollera värdena med blodprov ungefär en gång per år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online