Sköldkörteln är en liten körtel placerad framtill på halsen som producerar hormoner som samverkar med hypotalamus och hypofysen. När sköldkörteln hamnar i obalans kan det påverka allt från vikt och kroppstemperatur till humör, hjärtfrekvens, hunger, törst och hårets tjocklek. Här går vi igenom skillnaden mellan en överaktiv och en underaktiv sköldkörtel.
Sköldkörteln producerar hormonet tyroxin (T4), som styrs av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH som utsöndras från hypofysen. Större delen av T4 omvandlas sedan till trijodtyronin (T3). Båda dessa hormoner binder till proteiner i kroppen och reglerar en rad viktiga funktioner, bland annat ämnesomsättning, hjärtfrekvens, kroppstemperatur, humör och hårväxt.
Vid hypotyreos producerar sköldkörteln för lite TSH, T4 och/eller T3. Detta leder till att kroppens processer saktas ner. Vanliga symtom är:
Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket sköldkörtelhormon, vilket gör att kroppens processer går på högvarv. Typiska symtom inkluderar:
Sköldkörtelrubbningar är betydligt vanligare hos kvinnor – i USA drabbas ungefär en av åtta kvinnor av någon form av sköldkörtelsjukdom. Kvinnor över 40 år rekommenderas att regelbundet kontrollera sin sköldkörtelfunktion. Även ärftlighet spelar roll; om sjukdomen finns i familjen ökar risken att själv utveckla en sköldkörtelrubbning.
Vid hypotyreos behandlas bristen på hormon med så kallad hormonersättning. Läkaren ordinerar oftast läkemedel som ersätter de hormoner kroppen saknar. Vanliga preparat är levotyroxin, lijotyronin och Thyrolar.
Hypertyreos kan istället behandlas med radioaktivt jod, som minskar körtelns produktion, eller med antityreoideläkemedel som hämmar hormonbildningen. De två mest använda läkemedlen är propyltiouracil och tiamazol.
Både den tidigare ryske presidenten Boris Jeltsin och kejsaren Napoleon Bonaparte led av hypotyreos, vilket visar att tillståndet kan drabba vem som helst – oavsett status eller livsstil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online