Sköldkörtelrubbningar är ofta förknippade med kognitiv och emotionell instabilitet. Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) och hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) är de två vanligaste formerna av sköldkörtelsjukdom, och båda kan ge symtom som liknar psykisk ohälsa. Att förbise en sköldkörtelstörning kan vara farligt – men de tester som finns idag är relativt enkla, och med effektiv behandling är kroppens respons oftast god. Många patienter återfår både sin vitalitet och sitt psykiska välbefinnande.
Sköldkörteln sitter vid halsens rot och producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen – alltså den hastighet med vilken kroppen omvandlar mat till energi. Körteln styrs av hypotalamus i hjärnans bas via hypofysen. Signaler från hypotalamus får hypofysen att utsöndra sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) i blodet. Detta hormon i sin tur får sköldkörteln att frisätta tyroxin (T4), som delvis omvandlas till trijodtyronin (T3). Ett återkopplingssystem gör att hypotalamus kan avgöra när nivåerna av T4 och T3 är låga och då stimulera hypofysen att bilda mer TSH.
Hypertyreos uppstår när en överaktiv sköldkörtel bildar för stora mängder tyroxin. Vanliga orsaker är inflammation i sköldkörteln, Graves sjukdom samt olika former av överfunktion som giftigt adenom, toxisk multinodulär struma eller Plummers sjukdom. Hypertyreos kan kraftigt påskynda ämnesomsättningen, vilket kan ge plötslig viktnedgång, snabb eller oregelbunden hjärtrytm och kraftiga svettningar.
Personer med överaktiv sköldkörtel kan drabbas av ångest och inre spänning, paranoiaartade rädslor, otålamod och irritabilitet, rastlös överaktivitet, överkänslighet för ljud samt nedstämdhet som ibland övergår i depression. Problem med sömn och aptit är också vanligt. I allvarliga fall kan patienten framstå som schizofren – tappa verklighetskontakten och bli delirisk eller börja hallucinera.
Hypotyreos uppstår när sköldkörteln inte svarar fullt ut på TSH, vilket innebär att nivåerna av T3 och T4 förblir låga medan TSH ansamlas i blodet. Den vanligaste orsaken är en autoimmun sjukdom (Hashimotos tyreoidit), men tillståndet kan även utlösas av infektion, cancer eller kirurgisk behandling av hypertyreos. Strålning och vissa läkemedel är andra möjliga orsaker. Diagnosen ställs genom ett onormalt högt TSH-värde kombinerat med onormalt låga nivåer av sköldkörtelhormoner.
En underaktiv sköldkörtel kan leda till ett successivt tapp av intresse och initiativförmåga, långsammare tankeprocesser, sämre korttidsminne, minskad livlighet, allmän intellektuell försämring, depression och paranoida beteenden. Utan korrekt behandling kan patienten utveckla demens, och det finns risk för permanenta skador på hjärnan.
Att diagnostisera sköldkörtelproblem kan vara komplicerat eftersom många symtom liknar dem vid andra sjukdomar. Hypotyreos utvecklas ofta smygande och kan förbli oupptäckt under lång tid. Det finns fall där patienter felaktigt diagnostiserats, lagts in på sjukhus och behandlats utan framgång för misstänkt psykos. Riktig behandling kan dock vända dessa symtom, och om känslomässiga besvär består efter behandling beror de oftast på andra faktorer som inte har samband med sköldkörteln.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online