RAI-131, även känt som radioaktivt jod eller jod-131, är en radioaktiv isotop som används för att behandla vissa typer av sköldkörtelsjukdomar. Isotopen kan också förekomma som förorening i miljön till följd av kärnvapenprov eller katastrofala händelser, som olyckan i Tjernobyl. På grund av sina radioaktiva egenskaper och det sätt på vilket isotopen används inom vården kan RAI-131 ge både positiva och negativa effekter – både vid medicinsk behandling av sköldkörteln och vid oavsiktligt upptag via en kontaminerad miljö eller kontaminerade livsmedel.
Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormoner som reglerar ämnesomsättningen och utför andra viktiga funktioner i kroppen. För att kunna bilda dessa hormoner behöver sköldkörteln jod, vilket innebär att jodbrist kan få negativa konsekvenser för hälsan. Ibland blir sköldkörteln överaktiv och börjar producera alltför stora mängder hormon – ett tillstånd som i sin tur kan leda till en rad andra farliga hälsoproblem.
Behandling med RAI-131 via munnen är en relativt vanlig metod vid hyperthyreos, det vill säga överfunktion i sköldkörteln. Behandlingen lyckas ofta redan efter en enda dos, med en framgångsfrekvens på över 80 procent. När sköldkörtelcellerna tar upp RAI-131 för att producera sköldkörtelhormoner förstör strålningen cellerna. Med färre aktiva sköldkörtelceller som producerar hormon minskas eller elimineras körtelns överaktivitet.
Om för hög dos RAI-131 ges kan behandlingen leda till hypothyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln. Detta beror på att för många hormonproducerande celler skadas eller förstörs, varvid kroppen inte längre klarar att bilda tillräckligt med sköldkörtelhormoner. Tillståndet kan orsaka trötthet, viktökning (till följd av en kraftigt sänkt ämnesomsättning) samt flera andra besvär. På grund av RAI-131:s radioaktiva egenskaper kan patienter som nyligen genomgått behandling dessutom utlösa strålningsdetektorer, exempelvis vid säkerhetskontroller på flygplatser.
När upptag av RAI-131 sker i naturen – till exempel efter direkt radioaktiv kontaminering eller genom konsumtion av kontaminerade produkter som kött eller mjölk – kan konsekvenserna bli allvarliga. Efter Tjernobylolyckan ökade antalet fall av sköldkörtelcancer dramatiskt i drabbade områden, vilket till stor del har tillskrivits spridningen av RAI-131 i samband med explosionen. I mindre allvarliga fall kan exponering leda till inflammation i sköldkörteln, så kallad tyreoidit, vars symtom ofta liknar dem som ses vid hypothyreos.
Om gravida kvinnor får RAI-131-behandling eller utsätts för exponering kan detta orsaka allvarliga skador på fostrets sköldkörtel. Det kan leda till svår hypothyreos hos barnet, vilket i sin tur ökar risken för tillväxthämning, övervikt och sköldkörtelcancer senare i livet. RAI-131 samlas dessutom ofta i bröstmjölk. Ammar en kvinna vid tidpunkten för exponering eller behandling mot hyperthyreos kan det radioaktiva ämnet därför överföras via mjölken till barnet, vilket kan orsaka flera skadliga effekter – bland annat hypothyreos, tillväxthämning och därmed sammanhängande symtom. Gravida och ammande kvinnor bör därför alltid undvika exponering för RAI-131 och rådfråga läkare innan någon form av behandling övervägs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online