1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kost vid hyperparatyreos – så kan din diet lindra symtomen

Vad är hyperparatyreos?

Hyperparatyreos orsakas av ett överskott av kalcium i blodet, vilket beror på överaktivitet hos en av de fyra bisköldkörtlarna som sitter i halsen och reglerar kalciumbalansen i blodet och kroppens vävnader. Tillståndet beror oftast på en godartad tillväxt eller, mer sällan, en elakartad tumör på en av körtlarna. Förstoring av en körtel kan också ligga bakom problemet.

Symtomen varierar men kan bland annat innefatta osteoporos, njursten, överdriven urinering, trötthet, depression, glömska, värk och illamående. Medan tillståndet följs upp kan din läkare rekommendera att du justerar intaget av kalcium och D-vitamin för att bromsa effekterna.

Övervaka intaget av kalcium och D-vitamin

Håll koll på hur mycket kalcium och D-vitamin du får i dig via kosten. När kalciumnivåerna i blodet är för låga ökar bisköldkörtlarna produktionen av parathormon. Extra kalcium frisätts då från skelettet och återabsorberas av njurarna och tarmarna. Hormonproduktionen dämpas återigen när kalciumnivåerna normaliserats.

Enligt Mayo Clinic bör det dagliga kalciumintaget ligga på mellan 1 000 och 1 200 milligram och D-vitaminintaget på cirka 400–600 internationella enheter (IE) per dag för att stödja skelettet och immunförsvaret.

Kalciumrika livsmedel att välja

  • Mörkgröna bladgrönsaker som spenat och grönkål
  • Baljväxter som bönor och linser
  • Mandlar
  • Magert kött, fisk från kalla vatten och baljväxter som proteinkällor

Livsmedel att undvika

Låt din läkare undersöka om du har födoämnesöverkänslighet och uteslut alla potentiella allergener ur kosten. Vanliga allergener är vete (gluten), mjölkprodukter, majs, soja samt olika tillsats- och konserveringsämnen.

Alla processade livsmedel och raffinerade kolhydrater, exempelvis pasta, socker och vitt bröd, bör också tas bort. Begränsa dessutom intaget av rött kött och transfetter, som ofta finns i industriellt bakade produkter som kakor, småkakor, munkar, salta kex, pommes frites, lökringar, färdigmat och margarin.

Vätskeintag

Drick minst sex till åtta glas filtrerat vatten varje dag för att hålla vätskebalansen och minska risken för njursten. Byt gärna vanlig mjölk mot sojamjölk för att främja en god benhälsa. Undvik alkoholhaltiga drycker, kaffe och andra stimulantia. Begränsa också kolsyrade drycker – de är rika på fosfater som kan laka ut kalcium från skelettet.

Rådfråga alltid din vårdgivare

Kom ihåg att kostförändringar inte ersätter medicinsk behandling. Diskutera alltid med din läkare eller en legitimerad dietist innan du gör större ändringar i din kost, särskilt om du överväger kalcium- eller D-vitamintillskott, eftersom behovet varierar beroende på dina blodvärden och sjukdomens svårighetsgrad.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online